Året som varit

För ett år sedan skrev jag att 2012 skulle bli ett ”grymt bra” år. Det är ju nämligen året jag fyllt 18. Blev det då så grymt bra som planerat? Ja, utmärkande har det varit i alla fall.

Skolmässig var vårterminen något av det värsta jag varit med om. Det var bara stress och bara plugg. Trots det tog jag mig genom det, fortfarande med toppbetyg. Jag tror dock våren knäckte mig rätt rejält. Men som kompensation var vårterminens tränande och tävlande riktigt bra. SM i somras gick också riktigt bra. Över påsk var jag iväg på en oförglömlig resa till Kalifornien och San Diego. Massa nya vänner, bra träning och, framförallt, minnen för livet. Efter det åkte jag på tävling till Luxemburg. Sedan kom sommaren.

Det här årets sommar tror jag har varit den bästa perioden i hela mitt liv. Under nästan tre månader levde jag som en prins (essa)! Ungefär halva tiden tillbringade jag med mina älskade simmare i Nyköping. Vi tränade, åt och hade det allmänt mysig fram till SM. Tack vare allt slit och den extrema sinnesro jag hade gick mästerskapet fint. Midsommar firades på västkusten med Anna, och det är en helg jag aldrig kommer glömma.

Efter SM drog vi till Vansbro och fortsatte ”festligheterna” innan det till sist var dags att åka till Skåne och tillbringa lite tid med familjen. Den halvan av sommaren var också jättemysig, och jag tog mig genom mitt livs första jobb.

Tillbaka till Nyköping hade vi ett par underbara veckor som började med stördaste kräftskivan någonsin. Allt var lätt och allt såg ljust ut. Alla på Borgen levde som på moln. Sedan började skolan.

Jag har inte mått så himla bra den här terminen. Jag har varit ur balans hela tiden. Det har märkts på mitt skrivande, på mitt humör och på resultatet i skolan. Jag har varit omotiverad i skolan, jag har inte känt att träningsupplägget har passat mig, det har varit förvirrande med oregelbundna tider och rutiner. Jag har varit ledsen och osäker, vilket jag verkligen inte är van vid att vara. Kortbane-SM gick bedrövligt och jag har dragit på mig en handledsstukning. Men jag har överlevt även detta.

Trots denna mindre lyckade termin är jag nöjd med mitt år som helhet. Jag har massor med underbara minnen och jag har lärt känna många nya, trevliga människor. Det har blivit mycket att komma ihåg och lika mycket att lära sig av. Nu taggar jag inför nästa år och hoppas på ett kalasbra studentår!

Tack för att ni fortsätter följa mitt liv genom att läsa min blogg! Jag hoppas ni får ett fantastiskt 2013!