Happy Halloween!

De senaste veckorna har omgivningen pyntats och dekorerats med allt från pumpor och spindelväv till skelett och gravstenar. Trädgårdar och hus är skrämmande och ger definitivt mina löprundor högre puls. Förra veckan var jag med på ett event i området och skar till min egna pumpa, som nu så vackert pryder vår lilla hall. Jag skäms över att säga det, men jag gillar såna här kommersiella event; även om det I grund och botten bara handlar om att någon ska tjäna pengar, så för det ändå folk samman och det blir en period av glädje, ljus, och umgänge. På ett mörkt och läskigt sätt. I lördags morse cyklade jag in till Lisles torghandel och stan var full av utklädda barn som sprang runt för Trick or Treating med sina föräldrar efter sig. Tydligen hade alla lokala restauranger och kontor fyllt på godisförråden i väntan på barnens besök. Alla såg så glada och förväntansfulla ut!

Jag ville såklart också fira Halloween, så jag drog med mig Mehdi och Sam på äventyr. Vi började med att äta middag på en Marockansk restaurang i Chicago, och enligt marockanen själv så var det ett autentiskt ställe. Middag och te, sen var vi så mätta och nöjda så, och rullade vidare mot downtown. Ute på piren fanns det en Haunted Maze anordnand som vi tog oss genom, och det fyrades av fyrverkerier ut över vattnet. Det blev en spännande och jättetrevlig kväll, rätt annorlunda från de senaste årens Halloweenfirande, men ändå hur bra som helst. Nu när vi är på sista dagen av oktober, börjar vi se fram emot thanksgiving!

Glädjen av att ge

Jag har börjat lära känna lite folk här i byggnaden, bland annat en kille som heter John. Han är i marknadsföringsbranchen och han har gett mig en del tips för hur jag ska leta jobb och networka. Så i måndags bjöd han med Mehdi och mig till en tillställning som arrangerades för att göra i ordning mat till hemlösa; gruppen möts ungefär en gång i månaden och engagerar sig i att göra något gott för samhället, så jag kunde möta folk som kanske kan hjälpa eller ge idéer. Det var en bra blandning av folk där och ett utmärkt tillfälle att nätverka. Jag träffade Neil som springer maraton, Kelly som designar brudklänningar, Ania som jobbar på ett företag som outsourcar HR-tjänster, och en massa andra trevliga människor. Rent karriärsmässig fick jag kanske inte så mycket ut av det hela, men jag hade jättetrevligt och det känns så bra att återigen vara involverade i välgörenhet. Vi körde på assembly line-principen och gjorde iordning 200 luncher som ska distribueras till homeless-shelters. I december ska gruppen organisera en julfest för ett hem för kvinnor och barn som tvingats fly sina hem på grund av våld, droger, misshandel och liknande. Vi ska bjuda på mat och ge ut presenter som kommer bestå av vinterkläder eftersom de flesta inte har det. Jag ska försöka vara med och hjälpa till så mycket jag kan.

Birthday Weekend

Jag älskar att fylla år. Varenda födelsedag försöker jag göra så speciell som möjligt och jag älskar att känna känslan av att det är ens egna dag. Mehdi delar inte riktigt samma extrema känslor för födelsedagar, men som tur är har jag känslor så det både räcker och blir över. Jag är en sådan person som uppskattar upplevelser. Jag samlar på minnen iform av händelser, foton, och blogginlägg, mycket hellre än materiella saker. En snygg tröja eller en ny klocka kan jag köpa själv, men en heldag med familjen eller en romantisk picknick med killen, är upplevelser man inte kan köpa för pengar och för mig ger det ovärderliga minnen. Mehdi å andra sidan är lite mer materiell. Han sätter minnen i saker och han tycker om att få användbara grejer, som när han senare använder kan påminna honom om födelsedagen och presentgivaren. Ironiskt nog är detta väldigt svårt för oss att lära oss om varandra. Hittills har jag mest gett Mehdi äventyr och upplevelser, saker som jag skulle uppskatta, medan han varje år har gett mig saker. I år bestämde jag mig dock för att tänka om, men fortfarande behålla min speciella style på födelsedagandet.

Fredag: smygstarten
Jag bestämde mig för att tjuvstarta firandet med att laga fajitas till en hungrig kille som kom hem sent i fredags efter jobb. Till efterrätt hade jag hittat en äpplepaj (han älskar äppelpaj) som verkade vara utan kanel (han hatar kanel). Besvikelsen blev grov när den lilla pajen visade sig vara rik på olistad kanel (men vad är egentligen poängen med en äppelpaj utan kanel?). Well, det blev ju lyckat.

Lördag: förberedelserna
Medan Mehdi var på tävling hela dagen, förberedde jag födelsedagarnas födelsedag. Jag vaknade vid 6 strax efter att han åkt, gjorde pannkakssmet, stack ut och sprang, kom hem och stekte pannkakor, åkte och träffade svenskorna, och sedan bar det av till köpcentret. Jag har inte haft tid att åka tid förrän nu, vilket är anledningen till detta oansvariga, sistaminuten-beteendet. Jag hade tänkt köpa en grill för flera veckor sedan, men sedan sa han nåt om solglasögon så jag bestämde mig för att kolla upp det först. Dessutom hade hans mamma bett mig köpa något från hans familj också, så jag sprang runt som en galning för att hitta presenter. Efter att jag bestämt mig för att återgå till grillplanen fick jag efteråt åka runt vad som kändes som halva staten för att hitta någon som fortfarande sålde grillar (det var 25 grader varmt och soligt i lördags, och alla grillar verkade vara utbytta mot julgranar...). Tillsist fick jag tag på vad jag letade efter (gasen till grillen var ett helt äventyr i sig) och med bilen full av presenter åkte jag till cheesecake factory och köpte cheesecake, innan jag äntligen åkte hem och slog in alla paketen och gjorde pannkakstårta av pannkakor jag stekt tidigare. Jag hann precis klart innan Mehdi kom hem och vi firade lill-födelsedag med cheesecake.

Söndag: födelsedagen
Så jag hade alltså lovat att inte dra till med några event och grejer, allt han ville var att ha en lugn och skön dag. Men tårta på sängen och ett berg av presenter uppskattades. Med stora, uppspärrade ögon utbrast han "I have never got this many birthday gifts before!" och för första gången lyckades han inte gissa min huvudpresent. Han blev överlycklig för grillen och han började montera ihop den innan han ens smakade på tårtan (!), och sedan blev det grillad korv till frukost. Min familj hade skickat jättesköna fårskinnsmorgontofflor som han också blev jätteglad för, och från hans familj hade jag köpt en halsduk, ett par vantar, en snöskyffel, isskrapor till vindrutan, och en rattmuff. Åh vad jag älskar att överraska folk!!
På eftermiddagen åkte vi till gymmet och badade bubbelpool innan vi åkte till en pizzeria som är känd för den bästa deep-dish pizzan i omgivningen. En pizza, en pannkakstårta, en cheesecake, och en äppelpaj tyngre, var Mehdis 23-årshelg tillslut över. Han var supernöjd och det var jag med. Jag är så glad över att vi kan vara här tillsammans och uppleva alla små viktiga händelser sida vid sida.

Svenska Chicago Fruar

I förmiddags träffades återigen det glada svenska gänget. Vi är fem tjejer som bor här i närheten och vi åkte till Morton Arboretum, en botanisk trädgård som jobbar för att bevara träd och skogar. Med höstens alla färger var det väldigt fint, även om vi bara såg en bråkdel av området. Jag tycker det är lite komiskt att vi allihopa är här på grund av/tack vare våra män. Varför gör ingen en reality show om oss? Hur som helst, vi hade det jättetrevligt. Det är så skönt att ha någon att umgås med och som man kan prata av sig med. Vi diskuterade allt från falukorv och kebabpizza till livet i allmänhet. Jag hoppas vi ses snart igen och hittar på nåt mer kul!
Annars så har jag spenderat dagen åt att springa en långrunda och planera Mehdis födelsedag inför imorgon. Jag är förmodligen mer taggad på hans dag än vad han är, som vanligt alltså. Det var en trött och sliten kille som kom hem från dagens simtävling, så jag hoppas han är piggare imorgon.

Four seasons in a week

Förra veckans sommarvärme övergick abrupt i en höststormande helg. Natten till lördag åskade och regnade det konstant, och det övergick i nåt slags monsoon-liknande oväder. Blixtarna avlöste varandra, en efter en, och åskknallarna dånade. När vi körde hem från tävlingen regnade det så hårt att vi inte kunde se vägen. Vi körde i 30 hela vägen hem genom vattenpölar och översvämningar, det var nåt av de läskigaste bilturer vi varit med om! Följande dag när det äntligen slutat regna, kunde vi se förödelsen. Hela vägar, fält, golfbanor, parkeringsplatser stod i vatten. Sjöarna runt oss var fyllda till bredden, helt galet men samtidigt väldigt mäktigt.
Men som sig bör, den höstiga helgen övergick i en frisk vintermorgon med en temperatur på nästan 0 grader. Det blev en väldigt uppfriskande löptur igår morse med massor med kläder på mig. Våren har vi dock tagit med oss in; mina kryddväxter växer och frodas, och det ska bli så spännande när jag äntligen kan provsmaka dem om några veckor.

Voluntary Meet Coach

Med min egna stopwatch och allt! Jag har redan smygtränat laget genom att skriva landträningspass åt Mehdi hela terminen, men nu får jag coacha vid bassängen också. Huvudtränaren här, Roger, är raka motsatsen till Kirk, och eftersom både jag och Mehdi är vana vid Kirks sätt att tänka och handla, så blir det en rätt spännande mix. Det är fantastiskt att se vilken respekt simmarna har för Mehdi, och de flesta går direkt till honom, i stället för Roger, efter loppen. Jag har fortfarande fullt upp med att lära mig alla namnen och eftersom jag inte sett dem träna så är det rätt svårt för mig att ge konstruktiv feedback. Men jag tar tider och splittar som aldrig förr, medan jag lyssnar på Mehdis Kirk-inspirerade peptalks.
Det känns så bra att vara uppskattad. När vi klev på bussen imorse hördes flera tjejer utbrista "yaay Erika is coming!“ och de verkade uppriktigt glada att ha mig med. Så vi åkte i nästa tre timmar för att simma mot Eastern Illinois University, få stryk, och sen åka hem igen. Men det var en kul tävling och efteråt bjöds det på Jimmy John's subs, från originalrestaurangen!

Swedish community

När man är utomlands ser man alla svenskar man möter som familj. Det kvittar om man har något annat gemensamt, man dras ändå till varandra. Under min arbetslösa vecka skrev jag ett litet inlägg en en Facebookgrupp som heter "Svenskar i Chicago" för att fråga om tips, och det dröjde inte länge innan jag hade ett helt gäng underbara människor som kontaktade mig. Strax därefter mötte jag Farida, en mamma från Göteborg, och hennes familj på en kanelkakefika i samband med kanelbullens dag. Hennes barnvakt Julia är också svenska, och har, precis som jag, nyss tagit examen från ett amerikansk universitet. Farida bor på cykelavstånd från mig och Julia och hennes kille bor i grannsamhället. Det var supertrevliga allihopa och det känns som vi kommer kunna ha det väldigt trevligt tillsammans.
Ett par dagar senare träffade jag skånska Martina som bor i ett annat grannsamhälle, för frukost på Panera. Hon jobbar som fotograf och har bott här i 11 år och hon var också en superhärlig tjej. Det känns kul att ha börjat bygga upp en umgängeskrets här också, och det känns bra att ha lite svenskar i närheten.

Annars så lever vi livet här. Det är en vuxenvärld med drag av collegeliv. Häromdagen vaknade vi klockan 4 på morgonen av att grannen spelade musik, medan en annan granne stod och hamrade på musikantens dörr i tjugo minuter. En stund senare började hamrandet igen, denna gång var det de inkallade poliserna som försökte få tag på den irriterande musikanten. Precis som på den gamla goda Wingate-tiden.
Likaså ordnas det event precis som på skolan. Igår var vi vid en bonfire som anordnades av stället vi bor på. Det luktade mer tändvätska än eld, och genomsnittsåldern var runt 50, men det var ändå värt ett snabbt litet besök.

Mehdi blev släppt lös på en marknad häromdagen. Jag bad honom köpa lite tomater och paprikor och här har vi resultatet. Rena rama himmelriket för mig!!!! 

Från human rights to human resources - close enough

Nu har jag under en dryg veckas tid sagt upp mig ✅ varit arbetslös ✅ och börjat ett nytt jobb ✅. Efter många intervjuer fram och tillbaka, blev jag anställd som HR Administrative Assistant på ett rekryteringsföretag 15 minuter från där jag bor. Det är absolut inget drömjobb, men det betalar räkningarna tills jag hittar något bättre. Plus att det har bästa, tänkbara adress. Som om inte det är nog, erbjöd huvudtränaren för Mehdis lag mig att bli lagets volontärcoach, vilket innebär att jag får resa och övernatta med laget till tävlingar. Jag var med hela lördagen då de tävlade på hemmaplan och hjälpte till att ta tider och supporta. Tjejerna verkar vara jättenöjda över att ha en kvinnlig "coach" att vända sig till. Jag börjar sakna simningen, och framförallt lagkänslan, litegrann så det känns riktigt bra att kunna vara en del av det här laget.
I helgen, efter tävlingen, åkte jag och Mehdi runt och ordnade med småsaker till lägenheten. Vi har alla möbler vi behöver, men väggarna är alldeles för tomma, så vi bestämde oss för att påbörja väggdekoreringen. Än så länge har det blivit två hyllor på väggen över soffan, prydda med foton och diverse andra grejer. Vi har också köpt en större foto-collage-grej för väggen över sängen, men den är inte på plats än. Jag köpte även lite krukor och jord, så nu jobbar jag på att får persilje- och basilikaplantor att växa.

Hösten har smugit sig på!

Tja, tja bloggen. Hösten har kommit till Illinois; allt det gröna börjar sakta men säkert gå mot oranget, morgnarna börjar bli svala, och affärerna är fulla med pumpor. Att även julsaker redan börjat säljas kan ju också tilläggas. Jag har haft så fullt upp att jag inte ens märkt att årstiden har shiftat. I helgen hade jag min första lediga lördag sedan jag flyttade hit, och det firade jag med att följa med Mehdi och Sam på fotboll. Alltså riktig, europeisk fotboll! Chicago Fire spelade mot New York. Jag har aldrig riktigt varit så mycket för fotboll, men det här var rätt kul! Tydligen så går många världsstjärnor till MLS när de är klara med sina världsklasslag, så vi fick sett bland annat David Villa och Bastian Schweinsteiger spela.
Annars så kan jag meddela att jag äntligen tagit ett amerikanskt körkort. Efter tre års illegalt körande kan jag nu lagligt glida runt i min fina Honda. Hon har blivit så fint upprustning med nya däck, perfekt matchande golvmattor, fräscha luktgrejer, och nu ska hon få nya vindrutetorkare också. Jag är så nöjd, så nöjd ! Körde ikväll helt lagligt till Mehdis skola för följa med till en cookout som tränaren anordnade för hela laget (supersnällt att han bjuder in mig också!). Han bjöd på hamburgare och korv med tilltugg, och han hade ordnat med en brasa mitt i trädgården. Jättetrevligt! Innan terminen är över ska jag ha lärt mig namnen på alla simmare, det är mitt mål!
På vägen hem stannade vi och köpte lite höst/halloweendekorationer, jag är verkligen svag för sånt! Så imorgon ska det pyntas!