Hot Chocolate Tasting

Min förkylning blir inte bättre så idag gick jag till vårt health center och förklarade att jag inte kan andas med näsan, är halvdöv på högra örat och att jag måste vara frisk om en vecka. Så de skrev ut en massa mediciner och förklarade att halvdövheten beror på mina svullna bihålor. Jag kan tyvärr inte göra mycket mer än att vänta ut det, ta min mediciner och hålla humöret uppe.
Som tur är har jag folk runt mig som gör livet lättare. Igår höll vi i Reslife i en "hot chocolate tasting" med tre typer av varm choklad, fyra olika sorters marshmallows, kolasås, chokladsås, och en massa annat. Det var riktigt kul (och gott) faktiskt!

Inte min kopp, äter inte marshmallows ;) men visst ser det gott ut! 

Moroccan feeling

Jag måste säga att min franska går framåt! Häromdagen hade jag en kort, skriftlig konversation med Mehdis mamma helt själv! Jag bad om ett specifikt, marockanskt brödrecept som jag ville testa göra. Brödet kallas Harcha och är som en platt scones, gjord på semolinamjöl. Förra veckan åkte jag och Mehdi nämligen hela vägen till Charlotte så jag kunde köpa semolinamjöl på Whole Foods. Whole Foods är en 100% organisk mataffär och det enda stället inom räckhåll som säljer den typen av mjöl. Så ja, vi körde i en timme så jag kunde köpa mjöl och $5-havregryn, men det var det värt! Brödet blev jättegott och både Mehdi och Issam uppskattade det. Till det drack vi marockansk te och såg på när Marocko förlorade mot Egypten i fotboll.

Huskur deluxe

Med endast en och en halv vecka kvar till conference, känns det lite trist att gå och bli förkyld så jag gör allt jag kan för att bli frisk. Som Kirk säger, det gäller att ta tag i problemen på en gång. Sagt och gjort, igår när vi kom hem från tävlingen gick jag igenom varenda huskur jag hört talas om med hjälp av mina internationella vänner. Øystein bjöd på airborne, en amerikansk immunförsvarshöjande, vitamin- och mineralbomb. Lucas gjorde en indisk antiinflammatorisk mix av honung, ingefära och gurkmeja. Vika tipsade om en rysk kur som innefattar en vodkashot med svartpeppar som man ska ta och sedan klä på sig så mycket kläder som möjligt för att svetta ut förkylningen. Jag skippade vodkan, och tog istället ett varmt bad med ett slags svettframkallande, helande salt innan jag klädde mig i dubbla leggins, dubbla strumpor, mjukisbyxor, långärmad t-shirt, två tjocktröjor, halsduk, vantar och en filt. Jag påminde starkt om Michelingubben.
Sedan kokte jag min egna häxbrygd på äppeljuice, färsk ingefära, citron, kanel och honung, som jag drack medan jag åt vitlöksbröd. Dessutom krängde jag en liter gatorade som ska hjälpa mot uttorkning. Slutligen bjöd Mehdi på nån belgisk medicin som ska hjälpa mot förkylningssyptomen. Nu ska jag banne mig bli frisk snabbt, så jag kan avsluta min simkarriär på topp! Om någon känner till nån huskur jag inte testat än, hör av er! Myt eller inte, "everything is mental".

USC - feeling like a million dollars

Vår årliga tävling på University of South Carolina är vanligtvis årets största plåga. Det brukar helt ärligt vara en riktig bedrövlig tävling. Men i år var det en vecka senare än normalt, så vår toppning är påbörjad, de hade ingen mile utan vi simmade 1000 istället, och dessutom lät Kirk några av oss använda tävlingsdräkter, så den här tävlingen blev helt okej.
Jag simmade 500 igår och det gick på en sekund över pers, så det var jag absolut nöjd med. Idag simmade jag 1000 och det gick fort som bara den! Kändes både kontrollerat och starkt, och jag persade. Det här ser absolut lovande ut inför conference om jag bara kan bli av med min begynnande förkylning.


All the little things

Så jag har funderat lite över mitt bloggande, och varför jag har blivit så dålig på att uppdatera bloggen, och som alltid är det lätt att hitta ursäkter. En ursäkt är att jag inte gör så mycket spännande saker, utan mest mina vardagliga rutiner. En annan ursäkt är att jag inte tar så mycket bilder, och det känns så trist att bara lägga upp en text. Dessutom har mitt svenska ordflöde förfallit lite, så saker jag skriver kommer inte lika naturligt längre, och det finns inget värre är framkrystade texter.
Men sedan funderade jag lite till och kom fram till att det här är min sista termin i USA, och det kommer ju vara jättesorgligt om jag i framtiden inte har något att gå tillbaka till och läsa om. Så om jag inte har nåt intressant att skriva om, då får jag väl helt enkelt se till att jag hittar på något spännande som jag kan berätta om! Jag ska ge mig själv en chans att verkligen värdera alla små händelser och saker i vardagen, och se till att njuta av den här sista terminen. För helt ärligt, om jag tänker till lite, så är varje dag ett nytt äventyr.

Senior meet

Då var dagen här då det var dags att uppmärksamma oss seniorer! Det gjordes genom att arrangera en alumni-tävling där vi seniorer tävlade tillsammans med en stor grupp av alumns mot resten av laget. Innan tävlingen, hölls vår traditionella ceremoni som innebär att laget skapar en tunnel för seniorerna att springa igenom innan vi blir presenterade och överrösta med presenter. Vi fick två inramningar samt en dekorationsgrej av vår president Dr. Brown. Utöver det, hade laget gjort varsin poster åt oss, som alla sedan kunde signera och skriva meddelanden på. Det var så fint så jag blev helt rörd!
Efter tävlingen åkte seniorer och alumns till en restaurang och Kirk bjöd på middag. Han är en helt annan typ av person privat än som tränare. Vi hade jättetrevligt, och det var kul att lära känna alla föredettingar! Känns bra att veta att det verkar finnas ett liv efter simkarriären också.

Sista morgonträningen ✔️

Då har jag kört min sista, organiserade, obligatoriska morgonträning nånsin! Hela det här skolåret har varit en nedräkning, vilket både är lite sorgligt och spännande. Dock känns det skönt att inte behöva vakna för att simma klockan 6 på morgonen igen (lätt att säga nu, men jag lovar jag kommer sakna det så småningom...).
Något jag garanterat inte kommer att sakna är gårdagens pass: 10x400, där nummer 4, 7, 9 och 10 är snabb. Det är en ständigt återkommande serie, och den blir inte lättare med tiden. Vi förväntade oss den under träningslägret, men den  kom aldrig, och nu när vi börjat känna oss bekväma med tanken på att den nog aldrig kommer, BAM there it is. All ångest och skräck (jag överdriver inte) gjorde gårdagens träning till det mest mentalt tuffa pass jag kört på länge. Men nu är det över, och aldrig igen.
Annars så njuter jag av en lektionsfri fredag!

Slutspurten

Nu har jag officiellt påbörjat min sista termin på Wingate University (under förutsättning att jag blir godkänd i alla mina kurser haha). Vi har tre veckor kvar till conference, senior meet är på gång, mitt livs sista organiserade morgonträning kommer inträffa imorgon, och jag är två kurser ifrån att ta min marketingexamen. Den här terminen tar jag tre olika kurser, varav två är krav för att graduata. Igår hade jag Marketing Strategy med Professor Brock, så jag vet redan att den kursen kommer vara väldigt krävande. Efter det hade jag franska med en annan lärare än förra terminen. Hoppas det bli bättre i år. Imorse hade jag en managementkurs, som ser ut att bli rätt trist. Men that's it! Egentligen måste man läsa 12 timmar per vecka för att räknas som full-time student, men eftersom det är min sista termin kommer jag undan med bara 9! Det innebär dessutom att jag betalar en fjärdedel av priset, vilket inte går mig emot! Det här har varit en fantastisk men kostsam upplevelse haha.
Annars så har jag fortfarande kvar alla mina jobb. Jag har fått en ny "partner" inom Reslife, eftersom Hollie fick en internship istället, så nu jobbar jag med en baseballkille som heter Kory.
En ny hobbie som jag lagt mig till med, är matlagning. Det beror mestadels på att jag är så in i nordens trött på vår kafeteria, så jag håller mig därifrån så mycket jag kan. Resultatet har blivit väldigt god lasagne, köttfärslimpa, lax med pesto, och eget bröd. Vi får se hur länge intresset håller...

Vika och jag spenderade söndag eftermiddag i Monroe, där vi studerade målningen bakom mig. Det var någon form av community-projekt relaterat till vattenföroreningar i Catawba River. Vi fick gratis kex och vindruvor. 

Gardner Web University

Det blev en tuff eftermiddag för WU Swim idag. Efter vårt träningsläger och den senaste veckans hårda träning, är vi allt annat än i form. Trots det hade vi en fullspäckad eftermiddag då vi mötte division 1-laget Gardner Web. Jag simmade 200fr, 200fj och 500 inom bara ett par timmar och utan möjlighet att simma av. Det var så brutalt jobbigt och smärtsamt, men vi tog oss igenom det med relativt gott humör.
Efteråt blev vi bjudna på middag hos en alumn och hans fru. De hade gjort pasta till alla 50 hungriga simmare och coacher,  och det car välbehövligt energi! Nu ska jag hem och sova för imorgon möter vi Catawba!

The dreaded 100-point game

Under tre och ett halv år har vi hört rysarhistorier om det fruktade 100-point game, en utmaning som återkommer vart fjärde år. Nu i veckan var det äntligen dags. Efter ett peptalk med mina nervösa, negativt inställda, lagkompisar drog det igång. Det hela går ut på att alla fick en tid för en 100-sträcka, baserad på personbästa och för varje sekund vi simmade under given tid, fick vi ett poäng. Sen var det bara att simma tills vi uppnått 100 poäng. Varje 100ing var all out, från startpall, och jo simmade i heat. Vi höll på i tre timmar, och de flesta hamnade på 11-12 hundringar. Jag blev klar efter 10. Syran I musklerna var dock inte att leka med...
Hur som helst, det var tufft, men absolut inte så illa som tidigare generationer fått det att låta. Jag tyckte det var kul att äntligen få testa!

Training trip 2k17

Nu är vi hemma igen efter ett bra läger. Vi körde vårt traditionella Dryland Olympics i söndags och det var kul. Jag gjorde 50 armhävningar på en minut vilket jag anser vara rätt bra, däremot var jag ingen höjdare på längdhopp. Vårt lag gjorde rätt så bra ifrån sig trots att vi föll offer för märkliga domarbeslut... Tävlingen innehöll skottkärragång, häcklöpning över varandra, pull-ups, sprint, sit-ups, och stafetter.
Vi har haft tur med vädret i stort sett hela veckan så nu är jag lite brun och fräsch! Men det är ändå skönt att vara tillbaka på skolan.

Beach but no workout

Idag fick vi ledigt och kunde ta sovmorgon, vilket var extremt skönt. När vi kände oss redo tog vi två bilar och åkte tillbaka till Daytona och stranden. Det var lika varmt och skönt idag och vågorna var fantastiska. Min favorithistoria från idag är när vi hade ätit lunch och skulle tillbaka till stranden och satt fast i ett rödljus precis vid Krispy Crème Doughnuts. Mehdi bad mig springa ut och köpa en doughnut till honom, och jag vet inte om jag såg extra bra ut idag, eller om det bara är så det går till i Daytona, men av någon anledning tyckte den unge, trevlige killen bakom disken att min (Mehdis) hallonfyllda munk skulle vara "on the house". Hur som helst fick det mig att känna mig speciell!
När vi var klara med stranden åkte vi till en chokladfabrik och lärde oss en massa om choklad. Det låg intill en magiaffär så där fick vi oss en liten föreställning. Trolleri är så fascinerande och frustrerande på samma gång. Jag älskar att bli lurad av illusioner, men samtidigt vill jag så gärna klura ut hur det går till. Man kanske skulle ta en kurs i magi nån dag?
Nu är ledigheten över, och vi har en tuff helg, full av träningar framför oss!

Beach Workout

Det här är nog det bästa träningsläger jag haft med Wingate! Igår hade vi våra traditionella "journals" och det blev en hit! Mehdis lag var bland de bästa med en sketch som gick ut på att driva med Mehdi, och showen inkluderade en scen där våran italienska Giacomo spelade mig. Hur kul som helst!
Imorse hade vi ett långt träningspass som var brutalt jobbigt, men som belöning fick vi spendera dagens andra träningspass på stranden. Vi åkte till Daytona Beach och efter lite solande och badande körde vi ett rätt tufft träningspass. Vi sprang stafetter i sanden, körde swim-runs ut i havet, bålpass i sanden och slutligen en långdistanssimning längs kusten. Det var brutalt jobbigt men så himla kul!
Imorgon har vi en ledig dag, så då blir det stranden igen!

Training Trip 2017

Då var mitt sista träningsläger påbörjat! Vi körde i samlad trupp ner till Orlando i Florida i måndags, uppdelade i våra "lag" som vi kommer tävla i under lägrets gång. Som alltid hade vi ett bil-bingo att roa oss med. Kirk hade valt att göra rumsuppdelningen klassbaserad vilket vi insåg inte skulle funka. Så efter lite runtflyttande blev det jag, Cait och tre freshmen i en lägenhet.
Hittills har vi hunnit avverka tre träningspass, varav två i långbana, och det känns i kroppen. Simmade 7000 plus 8000 igår, och 6600 imorse. Dessutom hade vi en kort landträning med en massa hopp och pull-ups. Att det är soligt och 25 grader varmt gör det dock mycket lättare!

2017, are you ready for me?

Det nya året ringdes in med mina favoritpersoner här i North Carolina och vi hade en väldigt trevlig kväll. Uppklädda och fina åkte jag, Mehdi, Lauren och Lenni till Red Lobster och hade en enastående festmiddag, innan vi fortsatte till centrala Charlotte för att inviga det nya året med fyrverkerier och livemusik. 2016 har varit ett bra år, och 2017 lovar många förändringar men jag har inga tvivel om att det kommer bli ett minst lika bra år!

Välkommen Aiden!

Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...