Vår i luften!

Det verkar som det blivit en tidig vår i år och vi har till och med haft några soliga dagar, perfekta för löprundor. Jag håller nu på att bygga upp min löpning igen, extremt försiktigt och med en väldigt långsam ökning. Vad som är fel med mina ben är jag fortfarande inte på det klara med, men eftersom det inte verkar bli så mycket bättre får jag försöka hålla obehaget under kontroll helt enkelt och ändå springa. Jag kommer ständigt med nya teorier om vad som kan vara problem, utan att lyckas få något bekräftat. Hur som helst, just nu går det bra och jag gör mitt yttersta för att det ska hålla. Men åh vad jag njuter av att få springa ute! Dock springer jag inte långt nog än för att hinna komma ut ur centrala Lund, vilket är lite trist, men statsparken är fin!

Andra fördelar med den svenska förvåren är semelsäsongen. Häromveckan blev det halvt hemmagjorda semlor till melodifestivalen och igår prövade jag en semla från Werners Bageri här i Lund. Fördelen med hemmagjorda är att osötad grädde smakar bättre! Sen har vi det där med melodifestivalen... Jag har inte sett det sen jag flyttade till USA så det är faktiskt riktigt kul att kunna se lite då och då! Man jag undrar vad som hänt med både låt-. artist-. och underhållningskvalitén? 

Svensk reklamfri TV har jag faktiskt saknat. I fredags satt jag och Sofia och kollade på både På Spåret och Skavlan och hade det supertrevligt. Vi har små uppehållsrum på vånigarna som är rätt trevliga att ha TV-kväll i, så vi tog med vår mat och snacks och hade en toppenfredagskväll.

Igår kom Fanny och hennes kille på besök. Jag mötte dem vid stationen innan vi gick och åt lunch på mitt favoritställe: Aiko Sushi - all you can eat. Efter det tog vi en tur i stan i det fina vädret och mötte hennes kompis Hedvig och Hedvigs kille. Vi turistade lite och fikade innan vi bjöds på middag hos Hedvig. Hur trevligt som helst! 

Nu påbörjar vi sista veckan av grundläggande fysiologi, innan vi går på träningsfysiologin. Det ska bli så himla intressant! Även det vi gjort nu de senaste veckorna har varit otroligt spänannde. Jag trodde aldrig jag skulle säga detta, men grupparbeten kan vara riktigt kul. Jag är i en kanongrupp där alla verkligen anstränger sig, tar initiativ och bidrar, samtidigt som vi har superkul tillsammans. Det är faktiskt väldigt givande när man kan ha den typen av utbyte av varandra och det känns verkligen om att vi alla hjälper till så att vi alla förstår bättre. 

Glad alla hjärtans dag!

Jag har tagit upp det här med min kärlek till diverse kommersiella aspekter av trevliga traditioner förr, och nu är det dags för en av de mest affärsdrivna högtider av alla, då det är dags att minnas allas vår käre Valentin. Ja ni vet, helgonet där runt 300-talet. Eller tydligen fanns det flera martyrer runt den tiden som hette Valentin, så precis vem det är vi uppmärksammar verkar vara lite otydligt. Men det spelar väl ingen roll, för hur många här firar egentligen alla hjärtans dag på grund av sin starka, Kristna tro?
Det är, hur som helst, en rätt gammal tradition, med berättelser om bland annat Sankt Valentin som på nåt tidigt århundrade höll i vigslar för unga par, trots att dån dåvarande kejsaren av någon anledning förbjudit detta för just dessa par. Sedan kom vi till modern tid och bestämde oss för att den här Valentin nog måste ha uppskattat choklad, nallar och blommor.
Men återigen, man kan säga vad man vill om den kommersiella biten, jag tycker ändå det är otroligt trevligt att vi har en dag då man verkligen uppmuntras till att göra något extra för de man tycker om. Vare sig det är partner, vänner, familj! Alla förtjänar lite extra kärlek ibland!
"Ja, men jag ska få göra något extra för andra när jag känner för det, inte för att nån bestämt att det ska vara idag"
Okej bitter-Lisa, okej. Gör det då, men oavsett vad folk säger, tror jag inte det finns många som inte skulle bli väldigt glada över att bli lite uppmärksammade just idag. Sen är det ju trist att denna dag, liksom alla andra dagar som inte bara är medelmåttiga måndagar, blir lite överladdade med för mycket press. Men nu tycker jag vi bortser från det och önskar våra nära och kära en trevlig alla hjärtans dag!

Klar med termin 1!

Jag är nu officiellt färdig med termin 1! Alla prov kom tillbaka godkända och jag kan blicka framåt mot fysiologin och dess kemiska och biologiska processer. Den stora frågan just nu är huruvida de försöker utbilda oss till biologer eller fysioterapeuter? Men när har man inte nytta av att kunna cellandningen, nedbrytningsprocessen av pyruvat och förhållandet mellan fett- och kolhydratförbränning liksom! Hur som helst är det skönt att ha rutiner igen och ett speckat schema! Dessutom tycker jag faktiskt den här kursen verkar riktigt intressant och vår lärare är supergullig.
Det är verkligen en speciell känsla när man ser fram emot att plugga för det man lär sig är så fantastiskt spännande! Bland annat får vi laborera och testade EMG-undersökning i torsdags. Jag fick vara försöksperson och blev uppkopplad till en massa sladdar. Sen fick jag göra en massa övningar som gjorde utslag på en mätare som visade mängden impulser som skickades till mina muskelfibrer. COOLT!
Jetlaggen den här gången har varit brutal på grund av mitt superkorkade nybörjarmisstag. Eftersom jag inte sov något alls på planet hade jag förmågan att gå och lägga mig kl halv tio i söndags och sova i 10 timmar. Sedan fick jag för mig att jag kunde upprepa den processen i måndags, så jag gick och la mig halv 10 (14:30 Chicago-tid) och sov i 2 timmar innan jag vaknade. Alla som råkat sova middag i ett par timmar en sen eftermiddag vet hur hopplöst det är att somna på kvällen sen... Så det var midnatt här men middagstid i Chicago och jag var vrålhungrig (förövrigt så har jag varit hungrig på de konstigaste tider sen jag kom hem). Lite Game of Thrones och pasta med köttfärssås är väl aldrig fel mitt i natten. Men sen var det slut på det roliga och jag låg 100% sömnlös fram till kl 6 på morgonen. Men who needs sleep anyways...

Passade på att göra storkok av quinoasallad, men det är omöjligt att avgöra mängden. Jag har fortfarande inte lyckats äta upp... Tur det var gott iaf! 

På återseende!

Efter två helt fantastiska veckor måste jag återigen lämna Mehdi och Illinois. Det var varit en unik resa på så sätt att vi inte haft en massa krav och måsten, vi har helt enkelt bara kunnat chilla och ta dagarna som de kom. Mehdi har coachat några timmar om dagen så jag har passat på att träna och plugga samtidigt. Jag har simmat mer de här veckorna än jag har gjort det senaste året, och resan har blivit till ett trevligt litet träningsläger för mig då även löpningen har börjat komma igång så smått igen. När vi inte varit i bassängen eller gymmet så har vi ätit gott och njutit av vintern som slog till i samma veva som jag kom.

Vi har ätit sushi två gånger på två olika ställen, en gång med Diana och en gång med Martina och Mark. De båda kom även till förra helgens simtävling för att fotografera lite. Naturligtvis hann vi med en tur till Naperville för Chicago-styled pizza och ett besök i "min" teaffär. Mehdi tog även med mig till hans nya favorit glasställe, och det var minsann jättegott!

Med snö i mängder var det ju även givet att vi skulle åka pulka. Skolan har jättefina backar på campus som är som gjorda för pulkaåkning. Att vi sen inte hade några pulkor löstes av kafeteriabrickor. Det är få grejer man känner sig så frisk av som att spendera tid utomhus på vintern! Solen sken och det var perfekt temperatur. Ja, detta var ju innan polar vortex slog till. Tydligen blev köldknäppen i Chicago en världsnyhet med reportrar från alla möjliga nyhetskanaler som försökte kontakta bland annat svenskar i Chicago för att fråga hur kylan var. Den var kall. Minus 30 hör ju inte till vanligheterna men det varade bara i 2-3 dagar. Vi klarade oss fint och säkert, dock tog kölden livet av min kära bils batteri. Under de 5 minuterna vi spenderade på Auto Zone för att köpa ett nytt, kom minst 4 andra in med sina döda batterier, så så tufft hade vi det. Mest drabbade blev förstås de hemlösa i Chicago, men staden gjorde vad de kunde med värmebussar och kläddonationer. Vi hade en "can-drive" på simtävlingen där man kunde donera konservburkar med mat och torrprodukter som sen gavs till hemlösa och fattiga. Vi bidrog med både lasagne, pasta och en massa annat på burk. Det är imponerande hur mycket som kan konserveras.

När vi inte tränat eller lekt i snön har vi kollat på basket och volleybollmatcher. Lite mer shopping, bankärenden och postkontorsbesök har också stått på agendan. Var liksom dags att adressändra nu tyckte jag. Igår, så där sista dagen, var vi och åkte skridskor. Alltså, det är ju riktigt kul! Jag ska nog minsann leta fram mina gamla skridskor och börja åka lite då och då, så att jag åtminstone kan bli lite halvbra och bekväm. Slutligen har vi också hunnit med att se en del Game of Thrones. Med sista säsongen nalkandes kände vi att det var dags att se om alla avsnitten...
Efter en relativt snabb hemresa är jag åter på svensk mark och gör mig redo för en vecka full av skola och jobb.