Den här terminen har bara flugit förbi. Vi hade den tuffaste kursen hittills i början av året där vi mer eller mindre skulle kunna undersöka, diagnostisera och behandla varandra under en praktisk examination. Som tur var gick det bra och jag kunde i lugn och ro påbörja min praktik. Totalt har vi 10 veckors praktik varav 5 är inom kommunen och 5 på en vårdcentral. Jag fick dock två kommunplatser så jag var först 2 veckor på Norrdala där jag jobbat sedan i maj (vad är oddsen??) och sedan 3 veckor på Papegojelyckan i Lund, ett boende med mer psykiatriinriktning. Båda mina handledare var jättebra och jag trivdes hur bra som helst. Själva jobbet var dock inte speciellt utmanande så jag tror inte jag skulle vilja jobba så i början av min karriär.
Nu de senaste 2 veckorna har jag varit på Vårdcentral Måsen här i Lund och det har minsann varit utmanande så det både räcker och blir över… Det är dock riktigt roligt! Jag har fått undersöka och behandla ryggar, höfter, axlar, nacke, knän och till och med en fot och jag lär mig massor. Jag har 3 veckor kvar där sedan är det i princip bara opponering kvar innan jag tar examen. Ser verkligen fram emot att bli klar!
En glad nyhet är att jag blivit erbjuden och accepterat ett sommarvikariat på ortopeden i Malmö! Att få jobba på ortopeden har verkligen varit det jag helst velat så jag är så glad över att ha fått den möjligheten. Dessutom ska Julia, min uppsatspartner, också vara där så vi kommer ha tidernas sommar tillsammans.
Little Lisle då? Hon växer så det knakar med sina 22kg just nu. Hon är så duktig och glänser verkligen på valpkursen. De första 2 gångerna var rätt utmanande då hon inte var ett dugg intresserad av att samarbeta men hon har på något sätt lärt sig att träning är kul och har de senaste gångerna haft ett jättebra fokus. Hon har en fantastisk off-switch så hemma är hon hur lugn som helst, men när vi tränar eller är i hundparken är energin 100% - precis så som man vill ha det helt enkelt.
Vår största utmaning just nu är att lära henne gå lugnt och fint i koppel och att lära henne att pälsborsten inte är en fiende, annars är det mesta rätt bra faktiskt. Hon har till och med börjat lyssna när Pepsi säger ifrån så de fungerar helt okej tillsammans. Mattis är fortfarande ett projekt dock… Hon har även tappat i princip alla sina valptänder och kan varken dricka eller salivera utan att det droppar ur munnen på henne vilket ser lite komiskt ut.
