Vittnet Benny Grünfeld

Helt plötsligt framstår alla ens problem som världsliga, de har ingen betydelse. Om jag skulle välja en enda timme under mitt liv som påverkat och till och med förändrat mig, så skulle det vara första timmen den här skoldagen när vi fick höra Benny Grünfelds berättelse. Jag har alltid vetat om förintelsen, alltid förstått att det var fruktansvärt. Men det har varit så avlägset. Det är först nu jag börjar inse hur hemskt det faktiskt var. Benny förde oss närmre förståelse men det är fortfarande alldeles för svårt att greppa och ta till sig på riktigt.
Benny var 16 år när hela hans familj fördes till Auschwitz och det är hans liv och överlevnad som vi fått ta del av idag. Genom tur, slump och genom att han begåvats med rätt talang (han kunde teckna) överlevde han. Det lyckades även hans bror, medan resten av hans familj och släkt mördades.
Vi människor klagar och tycker livet är svårt när vi har två prov efter varandra, när tåget är försenat eller när vi är hungriga och det är en halvtimme kvar till lunch. Detta är saker utan någon som helst betydelse. Ytterst få människor i världen vet vad smärta är, ved vad det innebär att lida. Bennys berättelse gav mig ett helt nytt perspektiv på livet, ja på allt! Jag är så otroligt glad att jag är född när jag är född så jag har fått möjlighet att lyssna på ett vittne från förintelsen. Det påverkade och rörde mig djupt, och jag var inte den enda kan jag lova.