Om ni någonsin har badat i isvak, då vet ni känslan när kylan trycker över bröstet och gör det svårt att andas, och ansiktsmusklerna inte riktigt hänger med. Det var näst intill samma känsla när vi dök i bassängen på University of South Carolina. Det är minusgrader ute och väggen vi sitter längs är som en oisolerad garageport. Iklädda mjukisbyxor, tjocktröja, parkas, halsduk och mössa var det ändå svårt att hålla värmen. Det kombinerat med det faktum att ingen ville simma och att vi alla var inställda på att "snödagen" hemma skulle påverka oss också (både track and field och basket har ställt in sina tävlingar den här helgen) gjorde dagen rätt tuff.
Men vi har varandra och vi försöker uppmuntra och stötta varandra, så det är alltid nåt. Idag simmade jag 500 och 200 fjäril och imorgon blir det milen. Vi sover på hotell och jag delar rum med Mariona och Lizzie. På väg hit efter tävlingen stannade vi på Jason's Deli och precis som förra året fick jag vänta i all evighet på mina köttbullar. När jag väl fick dem hade jag ätit så mycket sallad att jag inte orkade ens hälften.
USC
Jag hade väl inte kallat detta för snöoväder precis, men riktigt halt var det i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Välkommen Aiden!
Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...
-
Jag är en djup funderare och jag drar med alla i min omgivning i mina funderingar. Min senaste djupa tanke inträffade för ungefär tio minute...
-
Hemma i Skåne och firar påsk! Igår var vi hos farfar och Ethel och åt middag och imorgon ska vi till mormor och morfar. Dagen började me...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar