Varför ska man envisas med att pussa på varandras kinder hela tiden? Då menar jag verkligen hela tiden. Har man inte sett varandra på en halv dag eller så, så ska det pussas. Träffar man nya människor (som man förmodligen aldrig ens kommer se igen) så ska det pussas. Ingen bryr sig ens om vad man heter, inte så länge kindpussen är med. Som om inte det var nog så finns det regler för hur många pussar och hur många kinder som är inblandade. En. En på varje. Två på varje. Sen ska man dessutom veta vilken kind man ska börja med. En handskakning eller en vink är så mycket simplare och leder till betydligt färre awkwarda situationer, men tyvärr ser man ut som ett fån om man sträcker fram handen istället för kinden här.
Förvirringar eller inte, jag tycker fortfarande att det är underbart att få möjligheten att leva andra kulturer (och inte minst deras mat!).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar