Sport är en sådan grej som för folk samman. Det spelar ingen roll om man är i samma lag, eller ens samma sport, idrottare på den här nivån är en särskild grupp av människor. Man tränar tillsammans, man tävlar mot varandra, man delar minnen av hårda prövningar, man delar glädje och man delar sorg. NCAA division 2 i simning är för tillfället i sorg då divisionens och Drury Universitys snabbaste frisimmare idag dog under deras träning. Jag kände henne inte, jag har inte ens träffat henne, men jag känner en av hennes lagkompisar, jag känner till hennes prestationer, och jag känner med hennes lag och familj som såhär en vecka innan conference får genomgå en sådan tragedi.
Mitt i allt detta påminns jag om vilken oberäknelig, och ibland orättvis, värld vi lever i. Ingenting är för givet och det gäller att ta tillvara på varje minut. Man vet aldrig vad morgondagen håller så uppskatta era vänner och familjer, och ta hand om varandra. Men jag påminns också om vilken styrka och kraft som finns i människor. Att se hur simmare landet över sörger tillsammans medan de samtidigt försöker ge varandra styrka när händelser som den här inträffar, gör mig stolt. Ariel Xu och Drury finns i mina tankar.
Tragedy at Drury
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Välkommen Aiden!
Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...
-
Jag är en djup funderare och jag drar med alla i min omgivning i mina funderingar. Min senaste djupa tanke inträffade för ungefär tio minute...
-
Hemma i Skåne och firar påsk! Igår var vi hos farfar och Ethel och åt middag och imorgon ska vi till mormor och morfar. Dagen började me...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar