Eller ja, inte för min del, men för min springande pappa! Efter skador hit och dit under våren var han lite tveksam på om han skulle åka eller inte, men en knuff från mig fick honom på bättre tankar. Så imorse åkte vi hemifrån klockan åtta och begav oss mot västkustens huvudstad. Pappa sprang i 20e startgruppen och jag gjorde mitt bästa för att tränga mig fram till banan för att heja på så många platser som möjligt.
Vilken folkfest det här är! Närmre 50000 löpare plus alla supportrar, helt otroligt att se!
Efter ett tag begav jag mig till stadion där målgången var och satt och hejade tills pappa var imål. Han var nöjd och jag tyckte det var jättebra kämpat! Så stolt så! När han fått medalj och kexchoklad åkte vi till Burger King (pappas önskemål) innan vi körde hem och kollade på Eurovision Song Contest. Snyggt där Måns!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar