Ytterligare ett skäl att inte bo i USA

Skatter. Såvida man inte är en accountant, eller har råd att anlita en, så är deklarationen här ett helvete. Internationella elever har aldrig behövt betala skatt. Vi har fått lite olika papper att fylla i, en webbsida att gå till, och sen har det "bara" (det är så mycket mer komplicerat än det borde vara) varit att klicka i och fylla i all möjlig information. Men i år dök helt plötsligt state taxes för North Carolina upp och ingen kunde förklara varför. Jag är tydligen skyldig $164 medan andra är skyldiga så mycket som upp till $700.
Kvinnan som har ansvar alla internationella elever och som delar ut information om skattebetalning hade ingen aning var detta kom från och det enda hon kunde göra var att rekommendera en accountant. Nej tack. De som sköter våra löner viste inte heller vad som var annorlunda från tidigare år. Vi har ringt till både NC Department of Revenue och webbsidan som vi använder och de var bara ohjälpsamma och otrevliga. Nu idag har vi varit och sökt upp varenda accountinglärare på skolan, och de har börjat undersöka saken. Det verkar som skattlagen har ändrats för North Carolina (utan att någon på skolan har fått ta del av den informationen) och nu måste vissa, beroende på var man är ifrån, betala skatt för delar av scholarship och inkomst till staten. Surprise. Professorn som jag gick och såg har nu satt Ossian, som läser sin Master of Accounting här, på att undersöka om det finns nåt sätt att kringgå detta.
Problemet är inte de 164 dollarna utan att ingen verkar veta varför vi måste betala och vad som har ändrats. Att vi inte fått veta att vi helt plötsligt är skyldiga att betala skatt här, det är vad som är frustrerande.
Fortsättning följer.

Horse therapy

Hästen på bilden heter Jackson. Jax är inte tränad. Jag är inte tränad att träna. Jax och jag hade en trevlig stund...
Det var bara jag och mrs. Hartness idag så vi tog en lång tur genom skogen. Jag red på Buttercup igen och hon har inte ridit trail på flera år, vilket såklart gjorde henne lite nervös. Speciellt när vi kom till ett vattendrag som vi var tvungna att rida genom, varpå hon helvände och vägrade fortsätta. Så jag fick snällt stiga av och dra fram henne till vattnet för att visa att det var ofarligt. Det hjälpte, och på stapplande steg tog vi oss igenom. Det var en så härlig och rofylld stund och jag blir så stolt över vad vi klarar av tillsammans!
När vi kom tillbaka bytte jag ut Buttercup mot Jax så han fick komma ut han med. Han är bra mycket större, och inte speciellt tränad, så det var en utmaning för mig, men det gick rätt så bra måste jag säga. Jag trillade aldrig av i alla fall.
Efteråt fick jag plocka med mig lite sallad, persilja och mynta från hennes trädgård. Det gjorde sig fint till Mehdis och min köttfärssås!

Beauty and the Beast

Fick äntligen sett Beauty and the Beast igår kväll. Jag, Mehdi och Øystein hade en trevlig liten biodate med massor med popcorn i diverse smaker. Jag hade väntat mig att filmen skulle skilja sig mer från originalhistorian, som alla andra Disney remakes gör, men den var ju en exakt kopia av den tecknade versionen. Helt okej, men inte wow.
Något som var wow igår var vädret. Hela natten hade det åskat, regnat och stormat, och det var mer än skolans wifi kunde tåla. Blåsten höll i sig under dagen och störde mina planer att rida litegrann. Jag åkte ändå ut till Mrs. Hartness och hjälpte till att ta hand om hästarna, men det blev historiens kortaste ridtur då båda hästarna hoppade runt som skrämda kaniner när vinden tog tag i saker. Det var ändå skönt att komma ut lite.

Hunden Henry var svårfångad på bild... 
Här är min senaste kreation i köket: sötpotatischips och smörstekt sparris. Lägger upp bilden för hålla mig påmind om mitt växande matintresse samt för att inspirera! Om man inte är speciellt förtjust i sötpotatis men lever i ett land som serverar det i alla möjliga sammanhang, då gäller det att hitta sätt att tillaga potatisen så det åtminstone är någorlunda gott. 

Charlotte Hornets vs. Miami Heat

Lite sport i livet är ju aldrig fel, och med sagt åkte vi till Charlotte och såg basket igår. Mathilde känner en fransk professionell spelare, som känner nån som kunde ordna biljetter, så hon, jag, Mehdi och Issam åket och såg när Charlotte mötte Miami. Det var en jättespännande, jämn första halva men sen drog Miami ifrån och vann. Men det var ändå en bra match att se!
Strax efter att vi satt oss kom en grupp med folk och satte sig precis bakom oss och till min häpnad började de prata svenska. Så jag vände mig om och frågade var de kom ifrån. Det visade sig vara ett gäng glada Göteborgare; två av dem bor en timme här ifrån eftersom mannen jobbar för Volvo i Greensboro, och resten var och hälsade på. Vi hade jättetrevligt! Världen är så liten ibland.

FC Snakes

Idag började turneringen för intramural soccer Mehdi och 10 andra killar från laget spelar, och resten var där och hejade på. De spelade jättebra i helgen vann 3-0, vilket förmodligen berodde på den fantastiska hejarklacken som dök upp. Vi gjorde till och med en livs levande, mänsklig pyramid! Vinsten firades med säsongspremiären av Prison Break. Förutom oändligt många reklamavbrott så var det riktigt bra.

Förövrigt har jag blivit godkänd på min exit exam, vilket bekräftades av Dr. Kumars emoji som var sänt under rubriken "exam results".

Etikettmiddag

Jag har alltid upprörts över hur amerikaner äter. De sitter med vänsterhanden i knäet och slevar i sig mat med endast gaffeln. Idag fick jag förklarat att det är den amerikanska etikettregeln under en networking and etiquette dinner (det kan dock göras på ett mer stilfullt sätt än jag är van att se). Poängen var att vi skulle lära oss att föra oss i sociala sammanhang och att äta på ett ordentligt vis. Jag kan stolt säga att jag, tack vare min noggranna uppfostran, visste det mesta när det gällde bordsskick! Här är dock några punkter som är värda att poängtera...
1: européer och amerikaner har olika regler. Jag tycker de europeiska är mer stilfulla.
2: stjäl inte bordsgrannens bröd.
3: "sleva" upp soppan ifrån dig. Drick den inte.
4: amerikaner lär sig inte bordsskick hemifrån

Det enda jag önskat få lära mig som inte ingick är hur man använder en fiskkniv, men det får väl bli en annan gång. Det var ett trevligt event och jag lärde känna nya människor. Dessutom fick jag god mat och en kupong på en gratis våffla på Waffle House.

The perfect day

Har ni ibland dagar som är så där  uppfriskande och energigivande att man känner sig som en ny människa och kvällen? Jag hade en del fan dag igår. Vi var sju simmare som vaknade 7 på morgonen (frivilligt en lördag morgon) för att åka till Monroe för ytterligare ett 5km-lopp. Den här gången var det för St. Jude Children's Hospital. Det var en perfekt morgon, solen hade precis gått upp, det var friskt och lagom svalt ute och himlen var klarblå. Första kilometern sprang jag med en liten kille, förmodligen runt 8 år, och han kämpade som vara den för att hänga på. Jag blev allt lite inspirerad av detta lilla barn som vägrade ge upp haha, men tillsist sprang jag ifrån honom och vann tjejklassen.
Nät vi kom hem lagade vi frukost, eftersom caf inte öppnat än, innan vi gick och spelade volleyboll. Jag var inte lika kass som jag brukar vara så det kändes bra. Resten av dagen spenderade jag utomhus, först vid poolen och sedan vid campus lake, dit halva laget gick för att grilla. Så nu är grillpremiären avklarad för i år! Jag hade marinerat kyckling i en hemgjord marinad med en marockansk kryddmix och enligt Mehdi var det "super good." Jag hade även gjort "sourpatch grapes" vilket är vindruvor smaksatta med jello-pulver.
Efter att ha varit ute och underhållt mig med så uppfriskande aktiviteter hela dagen, var jag helt slut på kvällen. Men det var det värt! Åh vad jag tycker om sommarn.

Ett steg närmare graduation!

Min exit exam var lätt som en plätt, så nu måste jag bara bli godkänd i mina sista kurser, sedan är jag redo att ta examen. Provet var inte hälften så jobbigt som förra veckans midterm, så det kändes bra.
Efteråt firade jag med att följa med Lauren till Mrs. Hartness, en artlärare, för att rida. Hon har tre hästar, men hon rider bara en medan Lauren rider en av de andra när hon är där. Den tredje, Buttercup, blir endast riden av lärarens små barnbarn, och då är det endast ledd skritt. Så både hästen och Mrs. Hartness blev överlyckliga när jag dök upp idag, och åh vad kul det var!!! Hon var lite svårstyrd eftersom hon var så ovan, och jag var förmodligen lite ringrostig jag med, men vi fick till det riktigt bra mot slutet! Denna gång red vi mest i en hage för att se hur det gick att ha alla tre hästarna ute tillsammans, och det gick finfint. Längtar redan till nästa gång!!! Att sommarvärmen verkar ha kommit gjorde bara saken bättre.
När jag kom tillbaka hjälpte jag till att hålla i ett community serviceprojekt där vi gjorde fleecefiltar till barn på ett homeless shelter, innan jag började plugga för morgondagens prov i management.

Exit exam

Nu är värmen här och jag spenderar dagarna inomhus pluggandes. Imorgon  har jag min exit exam för marketing, vilket är provet som kommer avgöra om jag tar examen i maj eller inte. Så håll tummarna för mig!
Jag hann ändå med att träna, körde landträning med laget och det kändes riktigt bra. Dock skippade jag simdelen... Det fick bli ett kort inlägg, för nu ska jag sova och ladda för prov!

5km for leukemia

För andra helgen i rad bestämde sig delar av WU Swim för att delta i välgörenhetslopp. Denna gången var det för leukemi och det var utan buddies. Det var ett väldigt välarrangerat event och det gick gick helt okej tyckte jag. Med träningsvärk och ömma anklar från träning och fotboll sprang jag på rätt bra. Fick till och med en liten handgjord skål som pris för min delade andra-plats av de 5-6 tjejer som sprang!
Efter det firade jag och Mehdi slutet på den hårdaste tränings- och provveckan på länge med lite mer plugg. Denna veckan har jag nämligen min exit exam för marketing!

Weekend Vibes

Med min tidiga helg hinner jag att göra så mycket kul! Igår höll jag, Vika och Alex i en presentation för vår marketinglärare och det gick fabulously. Efteråt träffade jag Bastian, läraren jag hade för ett och ett halvt år sedan, och vi umgicks ett par timmar. Han har så mycket idéer och han bryr sig verkligen om hur det går för mig, det är till och med möjligt att han kan hjälpa mig att hitta en internship i sommar. Så det var ett givande samtal.
Efteråt var vi ett gäng simmare som åkte till en trampolinpark och hoppade och spelade dodgeball. Det var rätt så kul tills Lenni landade snett och bröt foten... Simmare ska hållas i vatten... När jag kom hem väntade tidernas överraskning: istället för att beställa pizza som planerat hade Mehdi lagat middag åt mig!!!! Under de nästan tre år vi har varit tillsammans har detta endast hänt en gång (och det var med hjälp, för min födelsedag), så gissa om jag var överraskad! Dessutom var det riktigt gott!
Idag var solen framme så FC Snakes (vårt high performance soccer team bestående av diverse simmare) passade på att spela utomhus i värmen. Det går bättre och bättre tycker jag, och kul har vi. Så hittills har det varit en bra helg!

Välkommen Aiden!

Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...