Välkommen 2019!

Vid midnatt den 31 december stod jag i Malmö med ett gäng fantastiska, blivande fysioterapeuter och ringde in det nya året. En av mina vänner frågade vad de tre största händelserna för mig var från det gångna året, händelser värda att minnas. Det var faktiskt inte så lätt att välja ut endast tre och det tar jag som ett gott tecken. Mycket har hunnit hända och jag fortsätter leva ett oförutsägbart liv med mycket vändningar och äventyr.
Den största händelsen under 2018 måste ändå ha varit skolstarten. Att ha modet att ta beslutet att hoppa på ytterligare en utbildning var inte lätt. Men efter att ha tänkt en hel del så kom jag fram till att jag hellre lägger några extra år nu, än spenderar 40+ år åt något jag egentligen inte vill göra. Att jag sen hade turen att hamna i tidernas mest sammanhållna och fantastiska klass, det är ett under!
Jag kommer så väl ihåg min tankeprocess i våras. Jag skulle under inga som helst omständigheter flytta hem till hösten, men tänkte att det kunde vara kul att anmäla mig till fysioterapeutprogrammet för att se om jag kom in. Det gjorde jag ju och sen tog mina oplanerade planer sig en svängom. 


Priset för årets största omställning gick dock till flytten hem från Chicago. När jag lämnade Sverige var jag berädd på kulturkrockar och att jag skulle behöva anpassa mig, men det slog mig aldrig in att jag skulle behöva anpassa mig tillbaka när jag flyttade hem igen. Sådana saker som Swish, BankID, var man köper vad, pendla med kollektivtrafik och så vidare var saker jag fick lista ut. Men så länge har du väl ändå inte varit borta Erika? Nej kanske inte, men de åren jag har varit iväg, är i princip hela mitt vuxna liv. Sedan underlättade det ju inte att killen jag i princip bott med i 4 år nu helt plötsligt var 7 tidszoner bort.
När jag flyttade hem tänkte jag bo hos mamma och pappa och pendla till Lund, men med en liten skvätt av ännu mer tur fick jag ju boende i Lund. Så nu har jag alltså flyttat hemifrån hela fyra gånger och det skulle inte förvåna mig om det blir fler. Väl hemma fick jag äntligen möjligheten att hälsa på Emma och Hannes i Halmstad. Det har varit så fantastiskt kul varje gång hon kommit och hälsat på mig, och jag tyckte det var supermysigt att få vara besökaren nu några gånger. Det är väldigt trevligt att ha alla så nära nu.


Vidare på min lista av nämnvärda händelser så kan ju Chicago Marathon tas upp! Inte bara loppet som sådant, men allt som hade med det att göra. Träningen, insamlingen, det faktum att både jag och pappa tog oss genom det skadade, alla fantastiska människor jag möt tack vare löpningen, ja listan är lång! Att jag sedan fick chansen att visa hela min familj (i omgångar, men ändå) staden och ställena jag kommit att bli så förtjust i, var rena drömmen. Nytt för i år har varit det årslånga dragandet på min skada. Jag har klarat mig oförskämt bra från kroppsliga besvär i alla mina år som simmare, så nu har det väl varit min tur. Självklart har det varit jättefrustrerande, men det har samtidigt gett mig perspektiv och tålamod. Man tar mycket förgivet och glömmer ibland bort att uppskatta saker och ting. Men nu är det nytt år och nya hopp, och jag håller tummarna för att jag ska vara tillbaka på banan snart!



Avslutningsvis måste jag slå ett slag för julen. Att äntligen få fira med familjen och få en riktigt traditionell, svensk jul var helt underbart! Och med det sagt så var 2018 över och jag ser fram emot ett 2019 på svensk mark. Jag är hoppfull och positiv till vad året kommer bära med sig, och jag önskar er alla en riktigt god fortsättning! 


Jag fick uppleva den längsta och riktigaste vintern någonsin. 

Jag har haft mycket ogott att säga om mitt jobb, men allt som allt lärde jag mig otroligt mycket och fick erfarenheter för livet. Dessutom lärde jag känna både intressanta och jättetrevliga människor. Den här bilden är från vår konferens i Dallas i januari. 

Ett foto från vår lilla reunion på Nationals i Greensboro. 

Bågen i St. Louis. Är det något jag är bra på så är det att ta tillfället i akt att se och uppleva så mycket som möjligt när jag får chansen. 

Mitt livs första halvmaraton! Regnigt och blött, men oj så bra det gick. Stort tack till Martina som kom och hejade och fotograferade. 

Fick firat min 24-årsdag med Mehdis familj, tårta och presenter. 

Och så det årliga besöket av världens bästa syster! Upptäcka Chicago i 35 graders värme är defnitivt en upplevelse. 



Gott nytt år på oss liksom

Jag har haft ett halvfärdigt blogginlägg om nyår och de gångna året, och allt sånt som jag brukar skriva om just vid den här tiden på året. Dock är det inlägget fortfarande bara halvt då jag haft lite ont om energi efter en veckas influensa... Varför inte börja det nya året på botten liksom, så kan det ju bara bli bättre!? Jag har inte varit sjuk-sjuk sedan gymnasiet nån gång, så jag är lite orutinerad. Lite förkylningar, visst, men inget värre än så. Alltså, det här var inget kul, nu behöver jag inte prova det nå mer.
Började hosta i tisdags, men åkte till jobb på onsdagen även om jag kände mig hängig. DÅLIG IDÉ. Sen låg jag med 40 graders feber i 4 dagar. Hela torsdagen sov jag, vilket var störtskönt. Men sen var det liksom att jag fyllt min sömnkvot för veckan och det var inte alls lika lätt att sova. Paracetamolfylld fick jag ändå ta mig samman och plugga lite inför det provet jag missade i augusti när jag var i USA. Som tur var blev jag feberfri igår och har nu precis skrivit färdigt tentan om bålens anatomi. Tack och lov var den lättare än de andra.
Hur som helst, min nyårshälsning kommer!

God Jul!

Alltså vilken strålande jul! Hela december har varit fantastiskt med alla förberedelser och förväntningar inför julhelgen och vilken jul det t blev sen! Redan den 23 vaknade vi med snö utanför fönstret och strålande sol. Vi passade på att hälsa på farfar på en trevlig lillejulafton-lunch. På kvällen gjorde vi de sista matförberedelserna och sen kom då äntligen julafton, och som jag längtat! I år firade vi med mammas sida av släkten och festligheterna började till Kalle Anka och varade sedan tills alla var mätta, trötta och nöjda med kvällen. Jag tyckte maten blev supergod! Och tur är det för vi lär äta rester till nästa jul. Jag är faktiskt riktigt imponerad över hur allt var gjort från grunden; sill, köttbullar, kål, gröt, bröd. Det enda som var färdigköpt var i princip korv och lax.
Eftersom alla hade varit så snälla hela året levererade en väldigt generös tomte en massa presenter. Jag fick en matta, en anatomibok, lite Le Creuset-grejer och annat smått och gott. Men lika kul var det att se hur nöjda de andra blev med de julklappar jag köpt! Det blev en väldigt bra jul tycker jag.
Igår fortsatte det med pappas sida av släkten och även det blev både supergott och trevligt. Vi spelade både frågespel och julklappsspel, och denna gång vann jag en juicepress. Den kommer garanterat bli till användning! Efter allt detta firande blev jag avsläppt i Lund för efter ledighet kommer jobb!
God fortsättning på er alla!

Dan före dopparedagen

Det spelar ingen roll att jag är 24 år gammal, känslan så här dagen före julafton är fortfarande magisk. Och tänka sig att man fick vaknat upp till snö imorse! Hela familjen är samlad och de flesta förberedelserna är nu klara, det har lagats mat, bakats, fixats och pyntats i dagarna många. Granen klädde vi i fredags till dans och julmusik, följt av glöggprovning. Eller ja, vi drack upp två olika sorters glögg vars flaskor var halvfulla rester, men det var lika spännande för det. Det är galet att det var fyra år sedan jag senast var hemma över julen och hittills har allt toppat mina förväntningar. Det bästa har ändå varit att vi i familjen har gjort så mycket tillsammans och att vi verkligen har tagit oss tiden att njuta av varenda litet projekt och äventyr. Det är ju liksom det julen handlar om, att få umgås med och uppskatta nära och kära. Det enda som saknas är Mehdi, men det gör mig glad att han är hos Lauren och Lenni och inte behöver sitta själv i alla fall. Så får vi hålla tummarna för att han ska kunna vara med nästa år! Nu är det dags att sova så man är redo för morgondagens grand finale! Ha en riktigt trevlig jul allihopa!

Köpenhamn

Är det inte märkligt hur man bor så nära vissa platser men ändå aldrig egentligen varit där? Flygplatsen och tivoli, det är i princip allt jag sett av storstaden på andra sidan sundet, fram tills förra helgen. Fanny som jag bodde med i Nyköping har bott där i flera år nu men vi har inte varit i samma kontinent samtidigt så det har aldrig blivit av att jag åkt över och hälsat på. Men nu fick vi en heldag tillsammans och det var supermysigt! Vi strosade runt alla de centrala delarna och tittade på sevärdheter och njöt av julstämningen. Vi åt på en supermysig källarrestaurang och jag åt smørrebrød med fisk och skaldjur.
Så här runt jul är där ju extra fint med en massa småmarknader och stånd överallt! Det såldes tomtar och bjöds på glögg på flera ställen medan livemusik spelades i var och vartannat hörn. Riktigt mysigt!
Sedan dess har julfeelings bara förstärkts! Vi var på julbord med Academic Work i måndags på Restaurang Rebell i Malmö och det var jättegott och originellt. Det var lite family-style på det hela och fat sattes på bordet i fyra olika omgångar med diverse julrätter. Jag fick lite egna specialtallrikar också där de bytt ut grisköttsrätterna mot anka och andra spännande grejer. Hur gott som helst och väldigt kreativt!
Med en sån start på veckan flög de sista skoldagarna med axelrörlighet, smärta och kontrakturprofylaxer förbi som ingenting och nu är det äntligen jullov!

T1 på julstohej

Alltså min klass är one of a kind. Till och med de andra terminerna på skolan har lagt märke till hur tighta, engagerade och företagsamma vi är, och nu har vi verkligen lyckats få till en toppenavslutning på terminen. I torsdags bjöd Noah hem alla som kunde till sig i Viken (mellan Helsingborg och Höganäs) på julmys med övernattning. När senast var man på sleepover liksom? Så direkt efter skolan gick vi som en väluppfostrad klass på klassresa till tåget och åkte iväg. Vi hade delat in oss i olika team med olika ansvar på ett mycket organiserat sätt och började med att skicka en bil att handla. Julbordsteamet hade ansvar för att planera middagen men alla som fick plats hjälptes åt i köket med att förbereda. Det blev köttbullar, prinskorvar, vörtbröd, ägg, sill och en massa annat som hör hemma på ett julkalas. Ett annat team hade ansvar för fördrink så det blev en smarrig mintkonstruktion.
Noah och hans familj hade ordnat det så fint med dukat bord och sängplatser till alla 16 (!!!) så det blev verkligen en hejdundrandes tillställning. Efter maten drog lekteamet igång med sina lekar. Vi sprang bland annat hinderbana med ett mynt på ögat och ett mellan skinkorna och vi hade en frågelek. Inget evenemang är komplett utan ett efterrättsteam så när de fick fart blev det både marängsviss och vegansk kladdkaka.
Jag var del av brunchteamet, så vi fick glänsa på fredagen med både pannkakor, frukt, ägg och risgrynsgröt innan vi storstädade hela huset och tackade för oss. Som om inte detta var nog hade vi julsittning på Hallands nation senare samma kväll. Det var också kul, men inte speciellt god mat. Det gjorde dock inte så mycket eftersom juliga utklädnader, sång och glada fysios förgyllde kvällen. 

Juletid

Det är ju ingen hemlighet hur mycket jag uppskattar jul och all gemenskap det innebär. Att inte kunnat vara hemma på så många jular gör att jag njuter extra mycket i år och det är så underbart att ha familjen nära. I lördags, till exempel, åkte vi och hela familjen Höjbert till Björnstorp slott på julmarknad. Vi mös runt i flera olika sprängfyllda lador och tittade och smakade på allt möjligt julrelaterat. Först och främst var det ju hur trevligt som helst att få umgås med Höjberts. Det är så kul att jag och Hanna nu drar i tillställningar och att våra mammors vänskap smittat av sig på oss och det är lika kul att träffas varje gång, vare sig det är på en camping, en regnig julmarknad, eller bara en fika. Vi hade alltså jättetrevligt och både fikade och handlade lite av varje.
Sedan på söndagen så var det dags för årets stora mission. Under 11 månader har förväntningarna och spänningen byggts upp för att det tillsist ska vara dags att köpa gran. Blir det ett jätteträd som faller i vinddraget av förbipasserande? Blir det en flagstång? Kommer man behöva kapa halva? Ja det vet man ju inte i förväg. Enligt tradition satt mamma hemma, nervös och fylld av förväntan, medan pappa och jag tog oss an detta äventyr. Efter smärre diskussioner blev en gran vald och uppföljning på detta kommer...
Detta följdes av advensts fika med några i klassen innan en ny vecka tog fart.
Den nya veckan har hittills bland annat stått för musikhjälpen. Den har ju nämligen kommit till Lund! Jag var där på invigningen med några från klassen och sedan var jag där med mamma och pappa i onsdags. Det är ett sånt trevligt projekt och hela stan går liksom samman för nåt gott.

Glad Lucia!

Alltså Lucia är ju en av de mysigaste traditioner som finns, men samtidigt är den helt obegriplig. Låt oss fira ett italienskt helgon som ingen annan i hela världen uppmärksammar. Klä både henne och hennes anhängare (ja för antalet anhängare och kraven på dem är ju inte lite märklig) i livsfarliga och obekväma outfits och be dem sjunga. Gärna så tidigt på morgonen som möjligt. Och lussekatter och pepparkakor är den ultimata frukosten, men bara den 13 december. Trots detta är det så fantastiskt trevligt!
Jag har ju inte gått Lucia på hur många år som helst, men i år var det dags! Alla nyinflyttade på Lunds Studenskagård var
tvungna att ställa upp i den årliga traditionen där alla som haft anknytning till LSG var välkomna att titta, och jag måste säga att det gick över förväntan. Vi hade valt Luciana (den enda icke-svensktalande i hela proceduren) att vara Lucia och det gjorde hon som ingen annan! Klockan sju på morgonen gick vi in till Natten får tunga fjät, till en fullspäckad salong, och sjöng för både nuvarande studentskor och de som bott här för flera årtionden sedan. Hur mysigt som helst!!! Det var så vackert med alla ljus och helt okej sångprestationer. Det följdes sedan av en gemensam frukost och tal. Varje våning hade fått olika uppgifter att förbereda, så vi på våning tre hade tillbringat hela onsdagskvällen åt att baka lussekatter. Vi gjorde både vanliga och veganska och de veganska var faktiskt över förväntan!
För en som älskar firandet och gemenskapen av traditioner så spelar det ingen roll hur märkliga de är, det är så fantastiskt att få ta del av och kunna sprida glädje och ljus :)

December, julmys och advent!

Så då var ju december tillsist här och vi slog till med alla tiders lussebak hemma i Kungshult. Hela lördag eftermiddag bakades det som aldrig förr, och vilka bullar sen! Hur gott som helst. Självklart så avnjöts dem till julfilm och glögg.
Idag var det till att gå upp tidigt för att hinna till Lund och vara med på terminens fixardag. Vi har det två gånger per termin för att få det lite snyggt och mer gemenskap här. Jag blev ansvarig för julpyntandet, så jag var nöjd! Vi höll igång hela förmiddagen innan vi avslutade med gemensam lunch. Två av tjejerna hade gjort en gryta på kikärtor, en massa grönsaker, kokosmjölk och kurry. Vid sidan gick vi en rödkålssallad. Riktigt gott!
Från en kulinarisk upplevelse till en annan: Jörgen och Melissa bjöd på kalas idag på deras restaurang och vilken god mat vi fick!!! Där kan man minsann alltid räkna med en fantastisk smakupplevelse.
Som om inte det var nog, avslutade jag kvällen med adventsmys med några från klassen. Vi tittade på julkalendern och planerade julbord. Alltså vilken klass jag hamnat i! Det är nu en trött men väldigt nöjd Erika som gör sig redo för nästa vecka.

Jobb och jobbkul

Alltså jag har hittat ett fantastiskt sushiställe här i Lund! Det är precis som det i Illinois som jag bara älskade - all you can eat och superfräscht. I torsdags kväll var jag där med några från jobb och vi hade en kanonkväll. Det är riktigt smarta och kvicktänkta människor jag jobbar med, som bjuder på både skämt och intressanta konversationer. Det blev en bra uppladdning inför fredagens hejdundrandes arbetspass. Sista dagarna på månaden betyder fullt upp i ett finans- och accountingsammanhang, med alla deals som ska avslutas och faktureras. Det blev en lång dag som började på gymmet kl 6, fortsatte till jobb strax innan 8 och åkte inte hem förrän 9 på kvällen. 13 timmar på kontoret!!! Men stämningen var god och det bjöds både på kakor, middag och extra betalt. 

Annars så njöt vi av kyliga, vackra vinterdagar i början på veckan. Då passade vi i klassen på att gå på lunchpromenader mellan föreläsningarna. Vi har precis börjat en ny kurs och den är minst sagt lite spretig och förvirrande. 

Vi passade även på att gå och se Bohemian Rhapsody på bio. Som jag längtat!!! Det var ju mitt absoluta favoritband som yngre, och filmen var fantastiskt bra. Två timmar gåshud! 

Välkommen Aiden!

Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...