Senior meet

Då var första veckan avklarad, och det känns finemang. Igår eftermiddag hade vi vårt senior meet mot Catawba och vi vann stort. Jag simmade 1000, 500 och 200fj (Vika gav mig The Iron Lady-reward för det haha). Mitt i tävlingen hade vi vår senior recognition, då alla seniorer sprang genom en mänsklig tunnel med sina "eskortörer". Vilken stämning! Alla var så glada och taggade. Jag kan inte fatta att det är min tur nästa år!
Efteråt åt jag och Mehdi middag på Koumi (typ som Tokyo men inte lika sketchigt och gott haha) och kollade på Horrible Bosses. Rätt kul film!
Imorse hade vi en lång skön träning och lite gym, och nu är jag redo för en långhelg.

Skolstart och sömnbrist

Det har varit fullt upp sedan jag kom tillbaka från Florida. Hade sett fram emot att få sova ut ordentligt hela måndagen, men icke... Min RD smsade och sa att vi hade collaborative partner's breakfast klockan 9. Sedan sprang jag runt och fixade med betalning för skolan och försäkringar och sånt där vuxet och okul. Det blev även två turer till Walmart, den första för att köpa skolgrejer och den andra för att bogsera Lennis bil som gick sönder. Tillsist hade vi möte med South Village-gänget, vilket inte var över förrän halv elva.
Igår hade vi morgonträning och sedan började skolan igen. På tisdagar kommer jag ha Global Business, både kursen och läraren verkar super, Business Production, Marketing Research och kemilab. Emellan klasserna fick jag gjort och hängt upp namnskyltar till alla mina residents. På kvällen var jag tvungen att jobba på events på campus, jag tog hand om en hoppborg. Det var faktiskt rätt kul! Det bjöds på en massa mat, varm choklad och popcorn, och man kunde göra coola skyltar med sitt namn på. Dock blev det rätt sent igår också på grund av detta, så det var tufft att vakna 20 över fem för träning  idag. Alla tränare var jätteirriterade idag, så det var rätt trist.
Skoldag nummer två har hittills bestått av kemi och en art-kurs. Det senare är en kurs där vi kommer lära oss om logos och letterform och vi jobbar med Adobe Illustrator. Det kan nog bli lärorikt! Förutom lifeguarding så har jag två olika GPS-klasser kvar idag.

Florida - the one with the flat tire

Vägen är resans mål. Som så många gånger förr är det förmodligen resan till och från lägret som vi kommer prata om och minnas. Efter att simmat (ett riktigt Erika-pass med 2000 arm och en massa långt frisim) och ätit frukost skulle vi lämna hotellet kl 10. 10 blev till 10:45, som blev till 11 eftersom vi behövde tanka innan vi startade. Tio minuter senare låter vanen poof pshyyyyy och börjar vingla. Och där satt vi med punktering. På närmsta  motorvägsavfart blev WU-Swim snabbt omvandlat till WU-Mekaniker. De andra bilarna hade stannat på närmsta bensinstation i väntan på oss, medan Kirk klättrade över staket och småjoggade till vår räddning. En timme senare var vi äntligen på väg igen.
Det har varit en bedrövligt lång resa och vi är fortfarande inte framme, men vi jobbar på det! Will kör som bara den, så vi flyger fram! 

Den obligatoriska lagbilden efter sista träningen! 

Och alla juniorer så klart! 

Florida - the one with the competitive minds

Ett tävlingssinne är omöjligt att stänga av. Sätter man ett gäng tävlingsinriktade simmare i vilken sport, tävling eller race som helst, så blir det på blodigt allvar. Dagens Dryland Olympics var inget undantag. I våra lag delade vi upp oss i olika grenar och slogs till the bitter end.
Det började med armhävningar, until failure. Därefter pull-ups, 100m sprint och sit-ups. Jag och Mehdi körde sit-ups för vårt lag, och det var inte så värst genomtänkt av organisatörerna. Efter 15-20 minuter hade nästan ingen gett upp än... Tillsist sa Katie till oss att sluta, och alla fick en minut på sig att göra så många som möjligt. Jag tror jag slutade på närmre 500.
Efter det hade backhoppning, bröstpass med medicinboll, skottkärrestafett och dragkamp. Allt som allt tyckte jag det var riktigt kul, även om det blev lite sura miner och orättvisa bedömningar. Dock har jag skrapsår och blåmärken överallt efter dragkampen, vilket förövrigt är brutalt jobbigt!! All styrka och energi går åt under bara några sekunder.
Nu på kvällen hade återigen dagböcker, innan allihopa gick och bowlade. Jag har aldrig varit speciellt duktig på det, och idag var inget undantag. Men det var rätt kul i alla fall.
EN TRÄNING KVAR INNAN HEMFÄRD!!!

Florida - the one with the beach

TRÄNINGSFRI DAG. Underbart! Dock var vi ett gäng som valde att åka och simma lite imorse för att mjuka upp musklerna. Det blev drygt 1200 cirkelsimning och det kändes riktigt skönt. Efteråt tog vi en massa coola bilder med Kirklands go-pro.
Med en hel dag av ledighet ville de flesta hitta på något kul, till exempel åka till stranden. Det blev så mycket planer som ändrades fram och tillbaka, och sånt irriterar verkligen mig. Men tillslut åkte jag, Mehdi, Lenni, Lauren, Rita och Armony till Daytona Beach. Det var rätt skönt i början men efter ett tag blev det rätt kallt. Vi hade i alla fall riktigt roligt, och det blev bara ett par timmars äventyr istället för en heldag som de andra åkte på. Det hade jag inte orkat haha...
Nu ikväll gick jag, Mehdi, Julie och Leigh-Ann till Sweet Tomatoes, en helt fantastisk restaurang! De har buffé bestående av alla möjliga sorters sallad och grönsaker, pasta, soppa, bröd och efterrätter. Så otroligt gott! Det plus lite tv-tittande med Julie avslutade dagen perfekt.

Florida - the one where we couldn't lift

Igår blev det ett rätt långt återhämtningspass följt av nyheten om en simfri eftermiddag och en TRÄNINGSFRI torsdag. Sånt gillas! Istället för simning på eftermiddagen skulle vi ha landträning och gym, men oturligt nog hade high school-lagets (vars anläggning vi använder) lifting team en tävling. Snabbt som attans improviserade Katie ihop en någorlunda motsvarighet utomhus med medicinbollar och några vikter. Det blev rätt bra faktiskt!
Till middag efteråt gjordes en alfredosås med pasta och grönsaker, innan vi hade möte för fler dagböcker och tävlingar. Vi hade frågesport och quiz angående hur väl vi känner våra coacher. Trots att vi hade coach Issams lillebror i vårt lag, fick vi ändå massa fel... Dagböckerna var fantastiskt roliga i alla fall! Alla imponerar verkligen.

Lucas och Ana framför råd för kommande generationer angående träningsläger, riktigt roliga! 

Florida - the one with the muscular breakdown

Det känns lite som att någon tagit en hammare och försökt höra schnitzel av mina muskler. Larsen gör ont, tricepsen gör ont, axlarna gör ont, låren, rumpan, ja nästan allt gör ont. Det är inte direkt träningsvärk, det är bara utmattning. Men det är väl så det ska vara!
Vi började dagen med en och en halv timmes simning i långbana. Det följdes av en timmes landträning, som faktiskt var riktigt kul! Vi körde 5x8 minuter (uppdelade i våra lag).

1: medicinboll: 20 sittande chest pass + löpning med bollen tvärs över mittfältet på trackbanan ->20 overhead pass + löpning -> 20 liggandes chest pass med fötterna lyfta från marken.

2: Indian run runt trackbanan (vi hann drygt 4 varv)

3: squat jumps upp för stadiumtrapporna som var en halvmeter höga.

4: 30 battle rope (tunga rep som man viftar med) + 10 squats + 5 pull-ups

5: 5 combo av armhävningar, rows, bicep, squats och axelpress med vikter + 30 sit-ups.

I brännande sol var det rätt tufft, men jag gillade det!

Inför eftermiddagspasset blev vi tillsagda att det skulle ta absolut max två timmar. Alla utom 8 distansare var klara efter 95 minuter, medan vi gick över två timmar med 5 minuter... Alla lämnade oss och åkte tillbaka till hotellet innan vi ens börjar avsimmet. Men det gick bra i alla fall! Vi simmade 800 - 2x400 - 4x200 - 8x100 och den sammanlagda 800-tiden skulle vara 10 sekunder snabbare per 800ing. Den första var arm, och det simmar jag jättesnabbt helt utan ansträngning, så resten blev till ett helvete. De sista åtta gick hur som helst jättebra. På nåt sätt lyckades jag simma alla progressivt, och Kirk bara skrattade åt mig.
Väl hemma igen blev det tonfisksallad med ris, och filmmys med Mehdi, Lenni och Lauren. Dag tre ✔

Florida - the one with the none existing NCAA rules

Idag kom solen fram i alla fall. Har jag blivit brun? Knappast. Röd? Inte ens det. Men en massa köttigt träning har det blivit. Det här med NCAAs 4-timmar-om-dagen-regel gäller tydligen inte för träningsläger, så imorse simmade vi närmre två och en halv timme, och i eftermiddags lika så. Nu kan vi bocka av två av våra ständigt återkommande pass: 8x800 och 10x400 progressivt. Dessutom har vi gymmat.
Trötta och hungriga kom vi tillbaka. Jag och Mehdi lagade pasta med köttfärssås till middag, innan vi samlades för möte/tävling. Alla lagen skulle skriva en kreativ dagbok från de två senaste dagarna och vårt lag (som förövrigt heter Wet n' Wild and a little furious) skrev en egen lyrics till All Star från Shrek. Dessutom hade vi en "hur bra känner du dina teammates"-tävling som gick ut på att alla skrev ner tre saker om sig själv, och sen skulle vi försöka lista ut vem som var vem. Vi känner tydligen inte varandra så värst bra haha...

Så här bor vi! 

Här är vår sång haha:

Somebody once told me that Florida was sunny, but that was not the case when we got here

We took off at 6 am, but we had an accident, when coach Katie got stuck in a ditch 

Well the yards start coming and they won't stop coming

Two days done but a lot more is coming 

Doesn't make sense not to train to win

Your arms get strong but the pool is long 

So much to swim, so much to lift, so what's wrong with eating at Hardee's? 

You never win if you don't race, you never shine if you don't glow 

Hey now, you're on training trip,

Get your cap on, go drown

Hey now, your on training trip

Get the laps in, get sore

So we can bring home the gold

We only need to do what we're told

Florida - the one with the smart thinking

Precis som det ska vara när man ska ut och resa, började dagen tidigt. Upp klockan fem för att hinna äta innan avgång. Igår blev jag och fyra andra utvalda till träningslägrets lagkaptenen, och vi fick välja våra lag. Det var lagvis vi fyllde bilarna för att åka till Florida på äventyr. Och äventyr blev det...
På väg mot vår brunchpaus valde vår coach Katie att försöka göra en U-sväng på motorvägen, vilket innebar att hon var tvungen att korsa den gräsbeklädda mellanfilen mellan de olika körfälten. Det gick inte och fast hon satt. Som tur var var jag inte i den vanen, så jag kunde njuta av alla historierna. Kirk var så arg! Poliser och bärgningsbilar blev involverade, och vi blev ungefär 45 minuter sena. Men lite kul var det!
Väl framme fick vi en timme till att packa upp (jag bor med Julie, Marinela, Lizzie och Amy) innan vi åkte till träning nummer ett. Det blev 4500 i långbana för att mjuka upp efter resan. Därefter åkte vi för att handla mat.
Vi åkte till en tysk affär, Aldi, och precis som överallt i Europa behövdes mynt för att använda kundvagnar och påsar att packa i fick man betala för. Känndes så hemvant! Men vi är inte dumma inte, betala för påsar gör man inte om man kommer undan. Så allihopa packade i varukatonger som vi hittad eöverallt i affären. Dessutom använde vi ett kanadensiskt mynt till vagnen (vagnen blev utbytt avd de som jobbade i kassan, så vi tjänade 25 cent på det hela haha).
Eftersom jag och Mehdi tog med all mat vi hade över från skolan, bestämde vi oss för att fortsätta laga mat tillsammans, så det blev nån italiensk specialpasta med kyckling.

Nytt år, nya möjligheter

För varje år som går växer man lite; man förändras lite och man får nya perspektiv. Varje nyår är en milstolpe som ger en chansen att utvärdera tidigare år, och bestämma sig för vad man vill uppnå framöver. Jag har haft ett rätt bra år, mitt 2015, så det är en perfekt grund för ett ännu bättre 2016.
Precis som det ska vara, var året fyllt med hårdträning, med en stark början i Florida. Det var ett köttigt och lärorikt träningsläger, som kom till att forma även mitt sociala liv. Jag insåg att det var dags att ta ett beslut, och mitt förhållande med Mehdi blev resultatet.
Efter träningsläger kommer Conference, som gick strålande. Som alltid gick vårterminen undan. Jag och Mehdi tillbringade spring break tillsammans, med att utforska North Carolina. Det följdes av påsklov vid stranden med allt vad det innebär. Vårens höjdpunkt blev dock besök av lillasyster! Det känns som att jag lever i en helt annan värld här, och det var så roligt att få dela med mig av den världen till henne.
Sommaren kom och gick. Jag höll mig upptagen med ett kortvarigt jobb, campingsemester, äventyr till Nyköping och träning. Om man pratar perspektiv, så är det något som verkligen har förändrats. Jag har kommit att uppskatta Sverige och allt vad det innebär något helt otroligt. Jag saknar mitt hem, min familj och mina vänner, och börjar helt ärligt känna mig rätt färdig med USA.
Hur som helst, hösten kom och jag var mer upptagen än någonsin. Som RA hade jag fullt upp, dessutom läste jag extra credits i skolan kombinerat med all simning. Förmodligen lika bra att partylivet blivit utbytt mot pojkvän och Netflix haha... Träningsmässigt var terminen bedrövlig, fram tills Fall Frenzy då allt släppte och jag simmade snabbare än någonsin. Jag antar att jag lyckats ladda batterierna rätt bra över thanksgivinghelgen hos Jade!
Med ny motivation till att träna och med termins-GPA på 4.0 tog jag jullov, vilket var kort men välbehövligt. Efter en brutal träningsuppstart och ett festligt nyårsfirande är jag nu redo för 2016, och återigen börjar vi med träningsläger!

Gott Nytt År till er alla!

För det tänker minsann jag ha! Vi firade in det nya året på ett helt magiskt vis, med middag och äventyr uptown Charlotte. Kirk var så snäll och gav oss en tidig eftermiddagsträning igår och hela dagen ledig idag, så att vi faktiskt kunde fira vår New Year's Eve (på ett ansvarsfullt sätt naturligtvis).
Så efter att ha gjort oss i ordning åket jag, Mehdi, Vika, Griffin och Cait till en restaurang i Charlotte. Jag åt steak med bakpotatis! Efteråt tog vi oss in till uptown där det var fullt med folk. En konsert med en DJ som spelade hela natten, nedräkning på en storbildsskärm, gatustånd som sålde både mat och nyårsattiraljer och musik från alla restauranger. Riktigt festligt! Vi strosade omkring och tittade på allt (vi köpte även bubble tea, som är nåt jättemärkligt, mjölkigt fruktte med geléklumpar i) innan vi möttes upp med ett gäng andra simmare. Efter mer musik och lite prat från eventfixarna började countdown och precis på tolvslaget satte fyrverkerierna igång! När vi alla hade önskat varandra gott nytt år åkte vi hem för en sista, rysk tradition. Vi skrev en önskan för det kommande året, brände lappen i en skvätt champagne och drack det till Putins tal och nedräkning. Så nu får vi se om det slår in!
Gott nytt år allihopa!

Innan hemfärd var jag tvungen att köpa en korv med bröd. Perfekt början på det nya året!