Jag älskar att fylla år. Varenda födelsedag försöker jag göra så speciell som möjligt och jag älskar att känna känslan av att det är ens egna dag. Mehdi delar inte riktigt samma extrema känslor för födelsedagar, men som tur är har jag känslor så det både räcker och blir över. Jag är en sådan person som uppskattar upplevelser. Jag samlar på minnen iform av händelser, foton, och blogginlägg, mycket hellre än materiella saker. En snygg tröja eller en ny klocka kan jag köpa själv, men en heldag med familjen eller en romantisk picknick med killen, är upplevelser man inte kan köpa för pengar och för mig ger det ovärderliga minnen. Mehdi å andra sidan är lite mer materiell. Han sätter minnen i saker och han tycker om att få användbara grejer, som när han senare använder kan påminna honom om födelsedagen och presentgivaren. Ironiskt nog är detta väldigt svårt för oss att lära oss om varandra. Hittills har jag mest gett Mehdi äventyr och upplevelser, saker som jag skulle uppskatta, medan han varje år har gett mig saker. I år bestämde jag mig dock för att tänka om, men fortfarande behålla min speciella style på födelsedagandet.
Fredag: smygstarten
Jag bestämde mig för att tjuvstarta firandet med att laga fajitas till en hungrig kille som kom hem sent i fredags efter jobb. Till efterrätt hade jag hittat en äpplepaj (han älskar äppelpaj) som verkade vara utan kanel (han hatar kanel). Besvikelsen blev grov när den lilla pajen visade sig vara rik på olistad kanel (men vad är egentligen poängen med en äppelpaj utan kanel?). Well, det blev ju lyckat.
Lördag: förberedelserna
Medan Mehdi var på tävling hela dagen, förberedde jag födelsedagarnas födelsedag. Jag vaknade vid 6 strax efter att han åkt, gjorde pannkakssmet, stack ut och sprang, kom hem och stekte pannkakor, åkte och träffade svenskorna, och sedan bar det av till köpcentret. Jag har inte haft tid att åka tid förrän nu, vilket är anledningen till detta oansvariga, sistaminuten-beteendet. Jag hade tänkt köpa en grill för flera veckor sedan, men sedan sa han nåt om solglasögon så jag bestämde mig för att kolla upp det först. Dessutom hade hans mamma bett mig köpa något från hans familj också, så jag sprang runt som en galning för att hitta presenter. Efter att jag bestämt mig för att återgå till grillplanen fick jag efteråt åka runt vad som kändes som halva staten för att hitta någon som fortfarande sålde grillar (det var 25 grader varmt och soligt i lördags, och alla grillar verkade vara utbytta mot julgranar...). Tillsist fick jag tag på vad jag letade efter (gasen till grillen var ett helt äventyr i sig) och med bilen full av presenter åkte jag till cheesecake factory och köpte cheesecake, innan jag äntligen åkte hem och slog in alla paketen och gjorde pannkakstårta av pannkakor jag stekt tidigare. Jag hann precis klart innan Mehdi kom hem och vi firade lill-födelsedag med cheesecake.
Söndag: födelsedagen
Så jag hade alltså lovat att inte dra till med några event och grejer, allt han ville var att ha en lugn och skön dag. Men tårta på sängen och ett berg av presenter uppskattades. Med stora, uppspärrade ögon utbrast han "I have never got this many birthday gifts before!" och för första gången lyckades han inte gissa min huvudpresent. Han blev överlycklig för grillen och han började montera ihop den innan han ens smakade på tårtan (!), och sedan blev det grillad korv till frukost. Min familj hade skickat jättesköna fårskinnsmorgontofflor som han också blev jätteglad för, och från hans familj hade jag köpt en halsduk, ett par vantar, en snöskyffel, isskrapor till vindrutan, och en rattmuff. Åh vad jag älskar att överraska folk!!
På eftermiddagen åkte vi till gymmet och badade bubbelpool innan vi åkte till en pizzeria som är känd för den bästa deep-dish pizzan i omgivningen. En pizza, en pannkakstårta, en cheesecake, och en äppelpaj tyngre, var Mehdis 23-årshelg tillslut över. Han var supernöjd och det var jag med. Jag är så glad över att vi kan vara här tillsammans och uppleva alla små viktiga händelser sida vid sida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar