Mini Europe and Atomium

Så idag börjades alltså utforskandet av Bryssel. Vi gick upp kvart över sju för att se staden i rusningstrafik på väg till flygplatsen för att plocka upp Kelsee. Efter en stadig frukost tillsammans gav vi oss av mot Mini Europe and Atomium. Egentligen hade vi kunnat ställa in resten av resan för där fick vi sett de mest kända byggnader och platser från alla Europas länder. Vi såg Buckingham Palace, Eiffeltornet, Stockholms stadshus och en massa andra coola platser. Vi tog mest bilder med Kelsees kamera så jag kommer inte ha dem förrän vi är tillbaka i Sverige.
Tyvärr så blev Kelsee sjuk, så vi fick ta med henne hem innan vi åkte till Atomium. Atomium var mycket större och maffigare än jag trott och ifrån toppen kunde man se hela Bryssel. Staden är väldigt grön, full med träd och parker, vilket gör den väldigt mysig!
Vi fortsatte vårt tunnelbaneäventyr till Mehdis bassäng och körde ett pass i långbana. Därefter åkte vi till hans morbror och fick marockanskt te och fika.  Även om jag inte förstår ett dock när de pratar, så verkar hela familjen väldigt rolig. De har en skön typ av humor. Dock insåg jag att om jag nånsin vill kunna delta i deras konversationer så räcker det inte med att lära sig franska; de blandar in alldeles för mycket arabiska.
Därefter åkte vi till centrum och såg torget med stadshuset. Det var riktigt vackert och mäktigt. Mindre mäktig var Manneken Pis (och den kvinnliga motsvarigheten Janneken Pis) som var pyttesmå. Hade garanterat missat dem om inte Mehdi och Amine stannat och pekat.
Vi avslutade en händelserik dag med Belgiska våfflor!

Atomium! 

Våffelutbudet 

Bryssel!

Nu är vår Eurotrip äntligen påbörjad. Planerna som börjades smidas för över ett år sedan är nu satta i rullning, och det hela började med ett proppfullt Kastrup och ett två timmar sent flyg. Men fram kom jag! Mehdi mötte mig och Cait och vi tog en tur till hans simhall så han kunde träna. Jag och Cait, som var utsvultna, käkade kebab istället.
Efteråt fick vi en liten, snabb sightseeing av Bryssel, och jag säger bara en sak: jag är glad jag inte behövde ta körkort här. Inte för att jag varit i Indien, men så som jag föreställer mig att man kör där, så kör folket här. Överlevnad hänger på reflexer och tutor.
Mehdi bor i den Marockanska delen av staden, i ett hus med fyra våningar och branta trappor. Inte för att jag varit i England (än) men det ser precis ut som det gör i engelska filmer. Det är ett väldigt coolt hus, en blandning mellan väldigt modernt och marockanskt, bilder kommer så småningom. Jag och Cait fick Mehdi rum medan Mehdi sover hos systern.
När vi varit här en stund kom resten av familjen och de verkar supertrevliga allihopa. Bröderna pratar engelska, och pappan kan litegrann, men de flesta konversationer får gå via Mehdi eller Amine, men det funkar bra! Mamman gjorde lasagne som var yummy, med en tydlig smak av persilja. Det blev en bra kväll, och jag tror det här kommer bli en fantastisk vecka! Imorgon bitti kommer Kelsee och sen börjar äventyren på riktigt!

Livet är rätt bra!

Oj vad jag njutit av att vara hemma! Igår åkte vi till mormor och morfar på middag i deras nya lägenhet. Det var supertrevligt (och gott så klart) och lägenheten var riktigt fin med utsikt över havet och allt.
Idag åkte jag med Emma till Nova och shoppade. Jag behövde lite grejer inför min resa och sen blev det ett par byxor också. Emma och jag bestämde oss för att ha ett tidigt morsdagfirande för mamma, så jag kan få vara med också, så vi köpte presenter och fika och hade en mysig kväll tillsammans med hela familjen.
Imorgon bär det av till Bryssel! Åh vad jag ser fram emot den här resan!!!! Jag och Cait flyger in imorgon och Mehdi plockar upp oss, sedan kommer Kelsee på onsdag. Ses senare Sverige!

Home, sweet home

Så jag satt och skrev långa inlägg på flyget hem, men sen lämnade jag in telefonen på lagning och den återställdes innan jag hann posta inläggen... Hur som helst, jag är nu äntligen, efter tio månader, hemma igen. Flyget gick smidigt och snabbt, och jag har spenderat de senaste dagarna med att sova ikapp, umgås med familjen, packa upp och träna så klart. Jag har flängt runt för att försöka laga kameran på min telefon och det har varit frustrerande kruxigt. Eftersom jag åker utomlands på tisdag hade jag viss tidspress, och det tog tålamod att lösa, men nu har jag äntligen telefonen tillbaka och kameran funkar!
Idag åkte vi och hälsade på farfar och Ethel och fick smarrig lunch och en massa fika! Det är så skönt att vara hemma och få träffa alla igen!

Frukost i Paris! 

Kebablunch med pappsen! 

Och lunch med mamsen! 

Wingate Swimming 2015-2016

Börjar bli redo att åka hem!

Det har varit en helt perfekt söndag idag. Jag hade sovmorgon för första gången på evigheter, vaknade och gick ut och sprang en runda, kom hem och lagade frukost och skypade med familjen. Kan inte fatta att det bara är 3 dagar tills jag är hemma hos dem igen!!!
Resten av dagen så solade jag, packade litegrann, gjorde hamburgare och kollade en massa på Lost. Jag är helt fast i den tv-serien! Nu ikväll var jag, Olga, Damjan och Roman på Redbowl och åt sushi innan vi kollade på Game of Thrones.

Graduation

Då var årets graduation över. Jag kan inte fatta att det är min tur nästa år!!! Tiden här har bara flugit förbi! Det var en väldigt fin ceremoni igår morse, och den här gången fick jag sett den från ett lite annorlunda perspektiv. Jag, tillsammans med cirka tio indra juniorer, var utvalda till att vara commencement marshals, och urvalet var baserat på akademiska prestationer, vilket gjorde hela uppdraget ärofyllt. Dock innebar denna "ära" att jobba och slita från tidig morgon så att hela graduationprocessen flöt på som den skulle... Vi var där klockan 7 och började dela ut och placera program. Jag var ansvarig för "special seating" vilket innebar att jag fick se till så de speciellt inbjudna gästerna (presidentens familj, trustees och andra) fick sina platser. Jag var också ansvarig för att dela ut program och flytta runt folk, medan andra marshals dirigerade graduates.
Tack vare min  position fick jag en perfekt sittplats, och kunde se alla som graduatade när de gick upp för att ta emot sitt diplom!
Efter ceremonin hade några av oss en liten cookout vid poolen. Jag åt en smarrig hamburgare och njöt av solen!
På kvällen hade vi en spelkväll med kort och Jenga och vi hade det riktigt mysigt. Nu har de flesta åkt och vi är bara några få kvar på campus! Två dagar kvar tills det är min tur att åka hem!!!!

Coach Bailey finally graduated! 

Coach Kirk showed up! 

Class if 2016 

Hejhej bloggen!

Finals week är över, alla prov gick galant, betygen är postade och grad week är här! Den senaste veckan har jag hunnit med en hel del. Jag har återigen börjat fundera över mitt liv och min framtid, och har tagit kontakt med min favoritlärare Bastian Thomsen. Han är väldigt erfaren och allmänbildad, och han är den typen av lärare som verkligen vill hjälpa sina elever.  Det hela började med att Mehdi började fundera över gradschool och jag sa åt honom att prata med Bastian. De hade möte och jag följde med, vilket naturligtvis ledde till frågor om min egna framtid. Jag satte upp mitt egna möte med honom och vi diskuterade mina möjligheter i närmre en och en halv timme. Det var verkligen en ögonöppnare, om det finns nåt som heter så, och jag har nu huvudet fullt av idéer.

Annars har jag tränat en massa. Mehdi och jag har haft det mysigt som vanligt. Vi var och såg Jungelboken förra veckan och den var faktiskt riktigt bra; de hade verkligen fått till alla specialeffekter. Vi hade en dubbel-sushidate med Lenni och Lauren i lördags, Game of Thrones kväll med halva laget i söndags och en egen liten date i måndags. Jag tog med Mehdi till fooballstadion och hade picknick med pizza och levande ljus, och det var supermysigt och förmodligen inte så värst tillåtet.
De senaste dagarna har det packats nåt alldeles förfärligt och både jag och Mehdi har kört fram och tillbaka med våra saker till vårt förvarsutrymme. På kvällarna är det fullt liv med alla graduates som firar kommande graduation. Häromkvällen festade vi allihopa med alla våra ATs som är färdigutbildade samt Bailey som äntligen graduatar, och vi hade en kalaskul kväll.
Mindre kul är det dock att Mehdi nu åkt härifrån. Jag och Tripp tog honom och Lenni till flygplatsen i eftermiddags för att vinka av dem. Det känns redan alldeles för tomt. Jag tröstar mig dock med att jag får se honom igen om två veckor när jag åker till Belgien!
På vägen hem stannade jag och Tripp på ett vinproveri, Treehouse Vineyard, och samlade på oss vuxenpoäng. Det var ett helt magiskt ställe! Så grönt och vackert! Vinprovningen var kul (och god), men det där med vin är ju en hel vetenskap!

Så här kan man spendera sina dagar i 30 graders värme

Eller så här... 

Vet inte om det är hjortkött det är fel på, eller mina matlagningsskills, för det här var inte så gott som det ser ut... 

Vila i frid

Idag lämnade en imponerande man oss alla. Han var inte bara min bästa väns pappa, utan även en förebild och en kämpe. Peter och hans familj har alltid funnits där och varit redo med en hjälpande hand,  och allt de har gjort, och forfarande gör, för mig kommer jag alltid värdera högt. Styrkan som familjen utstrålar och banden mellan de alla är något vi alla borde sträva efter att uppnå.
Vila i frid Peter!

Reading Day

Idag har det utan tvekan varit en av de längsta dagarna i mitt liv. Jag vaknade klockan 6 för att ta Mehdi till körskolan (han ville ha ett amerikansk körkort). Efter en timmes väntan och 10 minuters körande, kan han nu köra lagligt även här.
När vi kom hem vid halv 9 gjorde vi croissanter och ägg till frukost, med jordgubbar så klart!
Därefter hade jag möte med alla som ska vara med i årets commencement marshall för att reda ut vad som väntas av oss. Det är en riktig ära att bli utvald till detta, då det är baserat på akademiska prestationer. Tydligen måste man ha en vit klänning som täcker knäna, vilket jag naturligtvis inte äger, så jag får väl försöka komma på något i veckan. Anledningen till klänningens längd är att man ska kunna böja sig framåt utan att på något oanständigt sätt visa baken, fick jag förklarat idag.
Det mötet var färdigt vid lunch så då gick jag och tränade. Sedan var jag faktiskt tvungen att plugga lite. Hade nämligen sista dagen med lektioner igår, och imorgon börjar finals.
Eftermiddagen bestod av physicals för kommande år. Det måste göras varje år och går i princip ut på att de testar hur små bokstäver man kan läsa, hur mycket man kan vrida på huvudet, och om ens mage gör ont när man klämmer på den. Dessutom måste man skriva på nåt dopingkontrakt.
Moving on, nästa punkt på agendan var årets Paper Plate Awards. De var väldigt snälla och inte alls lika grova som våra var förra året. Men det var en trevlig tillställning.
Tillsist hade jag en review session för business production som avslutning på kvällen. Förhoppningsvis är jag nu redo för åtminstone morgondagens två prov.

WUSPYS

Igår hade vi vår årliga idrottsbankett, WUSPYS, och som vanligt hade simlaget en massa nominerade. Uppklädda och fina, samlades vi för fotografering och middag innan Wingates egna lilla idrottsgala började. Man blir ju rent stolt när man ser vilka prestationer som genomförts! Mest imponerande, men inte helt oväntat, var vår vinst i kategorin "female team of the year". Förutom det så vann både Vika, Armony och lagkappstjejerna awards.
Det var en fräsig, men långtråkig, tillställning.
Som om inte det var nog med prisutdelningar igår, så hade vi bankett med alla inblandade i Student Life i söndags. Som medlem i reslife var vi välkomna. Det delades ut priser till alla möjliga organisationer och klubbar, och Greek Life samlade på sig en massa de med. Inte så kul den banketten heller, men man fick ju klä upp sig i alla fall!
Efteråt åkte jag till Cheesecake Factory med Vika, Jess, Griffin och hans familj. Det blev Steakhouse Diane med tiramisu-cheesecake till efterrätt! Kvällen  avslutades med Game of Thrones!!!