Något som jag tycker är väldigt fascinerande här, är det amerikanska samhällets inställning till sport. Det värderas väldigt högt och uppmuntras på alla nivåer. Igår kväll var hela simlaget tvungna att ställa upp som tidtagare på en simtävling för high school-elever. Simhallen var fylld med föräldrar som kom och hejade på sina barn, och alla hejade som galningarna. Nivån på simmarna var extremt varierad; det var simmare som simmade 100 frisim på 51 sekunder medan andra simmade på 2:30.
Men det spelar liksom ingen roll, för alla är välkomna inom high schoolsport. Du kan vara näst intill utan simkunskaper som 15-åring och ändå gå med din skolas lag. De som är riktigt duktiga, och vill utvecklas mer på en högre nivå, de är med i klubblag också, som fungerar precis som i Sverige.
Jag gillar verkligen den här inställningen. Idrott är viktigt, och uppmuntran till att träna är ännu viktigare. USA gör ett bra jobb där! Dessutom får det elever att bli involverade och engagerade redan som väldigt unga, vilket jag också tror är bra.
Så, det var min morgons lilla shout-out!
High School Sport
Duty weekend!
Första dutyhelgen är i full gång och jag hade en supermysig kväll igår, 100 procent ägnad åt mig själv. Mellan mina ränder bakade jag bröd och tittade på först The Wedding Date och sen Finding Nederland. Trots en sen kväll, gick träningen riktigt bra imorse. Något som gick mindre bra var allas prövande av nya tävlingsdtäkter. Flera har gått sönder och både min och några andras var fel i storlek, så nu är det bara att hoppas att de kan beställa nya i tid.
Dutykväll nummer två har hittills varit rätt bra den med. Hela tjejlaget samlades tidigare för att göra tie dyed strumpor. Vi hade köpt höga strumpor och blå och gul färg. Poängen är att vi alla ska vara matchande på Conference.
Efteråt påbörjade jag och Mehdi the Stanford Prison Experiment, en sann film om ett helt stört, psykologiskt experiment. Jag har inte sett slutet än, men den är bra hittills!
Sushi kinda night
Ikväll efter träningen åkte nästan hela laget till Red Bowl för att göra något tillsammans med Eric, som lämnar oss imorgon. Man kunde riktig se paniken i ögonen på personalen på restaurangen, när 35 oannonserade gäster stiger in i huset begär att få sitta tillsammans. De lyckades ordna det rätt bra!
Red Bowl är en asiatisk restaurang som har halva priset på sushi efter klockan åtta under utvalda dagar. Jag har nog aldrig ätit så mycket sushi förr! Det var en jättetrevlig kväll, även om anledningen till den var rätt trist.
Sommarjobb
Då verkar det vara rätt så klart var jag ska jobba i sommar! Det blev inte riktigt vad jag hade planerat, men jag tror det kommer bli fantastiskt roligt! Jag har nämligen fått jobb på Dalskärs Camping, dit vi åkte och campade förra sommaren. Både jag och Emma ska, tillsammans med 4 andra i vår ålder, hjälpa till att driva campingen under sommarsäsongen. Tyvärr så innebär det ju att jag inte kommer vara hemma-hemma så värst mycket, men jag tror det blir bra ändå. Åh vad jag ser fram emot sommarlovet!!
Haters gonna hate
Jag har växt upp med människor runtomkring mig som bryr sig. Som vill mig väl, som visar respekt och som siktar mot rättvisa. Jag är inte naiv nog att inte inse att världen inte fungerar på det sättet, men jag kommer aldrig sluta tro på att saker och ting kan bli bättre. Något som definitivt skulle göra livet bättre här är en ny head coach.
Vår huvudtränare beter sig som ett barn, skriker och bestraffar folk till höger och vänster. Nu har han dessutom börjat kicka folk från laget, av orimliga anledningar. Han ska tydligen "rensa upp". Han behandlar alla olika, utefter sina preferenser, och han försöker inte ens dölja sin favorisering.
Vår tränare är inte dum dock. Om han vill att någon ska få problem, sätter han dem i en situation som ger honom anledning att få utlopp för sin ilska, utan att själv hamna i knipa. Han är så otroligt manipulativ och oberäknelig. Om det inte var för att jag behövde mitt scholarship hade jag slutat på en gång i ren protest.
Förhoppningsvis förstår han inte svenska, för läser han det här så sitter jag nog på ett plan hem nästa vecka.
Panther's Nation
Tack och lov tog vi oss hem från tävlingen. Lördagen var precis lika plågsam som fredagen, och allas humör var botten (inte minst Kirks). Tillbaka på Wingate var det vitt och fint, och vi spenderade kvällen med att kolla på Selfless, en film som jag faktiskt tyckte var riktigt bra.
Idag var det helt obeskrivligt skönt med sovmorgon. Det följdes av lite chill, lite plugg och lite Walmartshoppande. Nu ikväll var det footballsyra som härjade på campus. Carolina Panthers spelade mot Arizona Cardinals om en plats till årets Super Bowl, och Panthers kept pounding! Så i år kommer det faktiskt bli riktigt kul att se Super Bowl om två veckor, då "vi" spelar mot Broncos.
Förövrigt så har jag gått och blivit en tutor, vilket innebär att jag kan jobba som "hjälplärare" inom vissa ämnen för att hjälpa elever som har svårt att förstå. Min business statisticsprofessor frågade om jag ville göra det, eftersom jag gjort så bra ifrån mig i kursen, så det var ju lite kul!
USC
Om ni någonsin har badat i isvak, då vet ni känslan när kylan trycker över bröstet och gör det svårt att andas, och ansiktsmusklerna inte riktigt hänger med. Det var näst intill samma känsla när vi dök i bassängen på University of South Carolina. Det är minusgrader ute och väggen vi sitter längs är som en oisolerad garageport. Iklädda mjukisbyxor, tjocktröja, parkas, halsduk och mössa var det ändå svårt att hålla värmen. Det kombinerat med det faktum att ingen ville simma och att vi alla var inställda på att "snödagen" hemma skulle påverka oss också (både track and field och basket har ställt in sina tävlingar den här helgen) gjorde dagen rätt tuff.
Men vi har varandra och vi försöker uppmuntra och stötta varandra, så det är alltid nåt. Idag simmade jag 500 och 200 fjäril och imorgon blir det milen. Vi sover på hotell och jag delar rum med Mariona och Lizzie. På väg hit efter tävlingen stannade vi på Jason's Deli och precis som förra året fick jag vänta i all evighet på mina köttbullar. När jag väl fick dem hade jag ätit så mycket sallad att jag inte orkade ens hälften.
Vinter i North Carolina igen
Det ska tydligen bli isigt och möjligtvis snö imorgon och hela vårt county har fått spel. De får det att låta som att det ska bli snöstorm, 30 grader kallt och en veckas strömavbrott. Varenda affär har fått rätt tomt på mjölk- och brödhyllorna (jag vet fortfarande inte vad allt folk tänker göra med endast mjölk och bröd i en risig situation). Skolan har stängt ner och det är lugnet före stormen som hägrar.
Snö eller inte, imorgon ska vi till South Carolina och tävla. Jag börjar ångra att jag bad Kirk att få simma 200fj i år... Efter en riktigt tuff träningsvecka kommer det bli en tuff helg.
Toppen med toppning
Om man tror att toppning betyder lätta pass, då tror man fel. Vi har börjat smygtoppa litegrann, vilket i princip bara innebär lite färre yards. Igår simmade vi 24x100 varav 16 var max, följt av 1500 arm med en massa max inblandat. Idag hamnade jag på en bana med snabbare starttider än planerat för alla påbörjade nästa serie innan Kirk hunnit flytta runt oss. Så mina armar värker, men jag gillar't! Imorgon har vi vår sista morgonträning!
Annars så har jag haft en massa möten med Reslife ikväll och vi hade som vanligt kul.
Broken camera
När man ser snö för första gången på evigheter, händer det ibland att man blir lite för glad, och tar ett par glädjeskutt för mycket. Då kan det hända att telefonen trillar ut fickan så att kameran slutar fungera. Kameran är den funktion jag använder absolut oftast, så jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Nina får jag betala runt 100 dollar för att få det fixat, eller så får jag vänta till sommarn och låta garantin ta hand om det. Ni kan nog förvänta er lite färre bilder här nu den närmsta tiden i alla fall...
Förövrigt så har vi långhelg nu (Martin Luther King-dagen idag) så det har varit en skön helg. Igår bakade jag och Øystein en massa och idag har det tränats och lifeguardats. Nu är jag så redo jag kan bli för en ny vecka!
Roomie Birthday
Det är ju inte varje dag ens roommate fyller 21, och idag var inte den dagen heller. Men imorgon gäller det, så för att fira samlade Vika ihop 15 pers att gå ut och äta med. Utan plan eller bokning åkte vi uptown Charlotte. Att få bord för 15 personer en lördagskväll mitt i en stor stad innebär en massa gående och väntande, och man får inte vara kräsen. Tillsist lyckades en av killarna få bord på ett steakhouse, dock utan att kolla menyn först... Så vi satt alla samlade och de började ställa fram vatten och bröd innan vi började titta på menyn. Svindyrt. 40 dollar för det billigaste köttet, och det utan tillbehör. Sååå jag och Mehdi (och de flesta andra) beställde en liten förrättssallad att dela på och jag köpte även en caramel turtle cake. Det var nog en av det godaste tårtor jag någonsin ätit, men inte värt 120 kronor...
Vi var färdigätna vid halv 12 så då var det bara till att vänta till midnatt så Vika kunde köpa sin första drink. Det har varit en lång dag och en ännu längre kväll, men jag hoppas hon är nöjd!
Välkommen Aiden!
Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...
-
Hemma i Skåne och firar påsk! Igår var vi hos farfar och Ethel och åt middag och imorgon ska vi till mormor och morfar. Dagen började me...
-
Jag är en djup funderare och jag drar med alla i min omgivning i mina funderingar. Min senaste djupa tanke inträffade för ungefär tio minute...

