Super Bowl
Men som marketing major, tittar man på Super Bowl av helt andra själ än football. Reklamerna. 30 sekunder i rutan kostar företagen 4.8 miljoner dollar, och det gäller att sticka ut eftersom det visas mer reklam än football. Yrkesskadad som jag blivit, satt jag satt jag och analyserade filmtekniker, humornivå, budskap, osv under närmre fem timmar. Jag tänkte dela med mig av några favoriter här!
Melissa McCarthy är rolig som det är och när hon kastas in i viktiga "hot topics" som miljöproblem, kan man se att KIA vet hur man når publiken.
Speaking of Hot Topics...
84 Journey visade bara 30 utvalda sekunder av den här känslosamma videon. De planerade 60 sekundrarna ansågs vara för kontroversiella, så i stället avslutade de sitt klipp med att anonsera att hela videon gick att hitta på deras hemsida, vilket fick hemsidan att kracha...
Lägg märke till hur de första sekunderna är knäpptysta. Under ett extremt högljutt Super Bowl fick det en att titta upp och lägga märke till reklamen.
RA life
Note to self: never leave without the socks. Varje gång jag har helgduty brukar jag gå och lägga mig mellan runderna och sedan vakna vid halv två och gå ut och kolla läget. Varje gång jag tänker att "det kommer bli en snabb runda, så jag behöver inte bry mig om att ta på mig strumpor" så blir det en lång, utdragen kväll. Igår sov min dutypartner så jag bestämde mig för att tysta ner en fest själv. Great idea. Jag gick upp på andra våningen som barrikerades av halva skolans footballteam. Ungefär såhär gick det:
Me: hey what's up guys?
Guy#1: hey just having a team meeting ya know, workin on game plays..
Me: yeah right at 2am. Can we just move this party inside?
Ingen rör sig så jag fortsätter upp för trappan.
Guy#2: sooo what's your name?
Me: my name is RA so let's move this party inside.
Det var ett skämt som uppskattades av alla utom guy#2 och de förflyttade sig så jag kunde gå vidare till nästa lägenhet. Den var fylld till brädden med folk och musik som dunkade på högsta nivå. Inte en chans i världen att jag kan hantera det själv. Guy#1 påpekar att jag inte verkar kunna göra mycket och guy#2 säger att om jag sagt mitt namn hade han kunna hjälpa till. Jag deklarerar att jag kan hitta hjälp själv och går och ringer min dutypartner. Adrian (rejäl kille) vaknar och följer med mig, varpå killarna konstaterar att jag "brought the big guns". Tack vare Adrian och mina samlade krafter lyckades vi få lugn på stället och behövde inte motta fler klagomål.
Istället för en fem-minuters runda som jag och mina strumplösa fötter förväntat sig, blev det en 45 minuter lång tillställning. Det må vara irriterande, men jag tycker ändå det är ett rätt kul jobb.
Helg halva veckan
Jag lever lyxliv den här terminen. Kvart över nio på morgonen varje torsdag tar jag helg fram till tolv på måndag. Så vad gör jag med all tid? Jo, jag ser till att vara produktiv och få ut så mycket som möjligt av den. Jag jobbar i förväg med skolarbete så mycket jag kan, jag söker sommarjobb och jag jobbar och tjänar pengar. Den senaste veckan har det blivit många timmar med InDesign och Photoshop; jag jobbar med ett projekt för skolans business department där jag gör en informativ brochyr för varje avdelning. Det är ett stort projekt i sig, och med Professor Brock som klient, lär det ta många försök innan det blir "perfekt". Då och då får jag något lättare att jobba med, så idag kunde jag njuta av att göra en affisch för en filmkväll.
På simningen är toppningen i full gång. Passen blir kortare och kortare och snart smäller det! Är supertaggad!
Tragedy at Drury
Sport är en sådan grej som för folk samman. Det spelar ingen roll om man är i samma lag, eller ens samma sport, idrottare på den här nivån är en särskild grupp av människor. Man tränar tillsammans, man tävlar mot varandra, man delar minnen av hårda prövningar, man delar glädje och man delar sorg. NCAA division 2 i simning är för tillfället i sorg då divisionens och Drury Universitys snabbaste frisimmare idag dog under deras träning. Jag kände henne inte, jag har inte ens träffat henne, men jag känner en av hennes lagkompisar, jag känner till hennes prestationer, och jag känner med hennes lag och familj som såhär en vecka innan conference får genomgå en sådan tragedi.
Mitt i allt detta påminns jag om vilken oberäknelig, och ibland orättvis, värld vi lever i. Ingenting är för givet och det gäller att ta tillvara på varje minut. Man vet aldrig vad morgondagen håller så uppskatta era vänner och familjer, och ta hand om varandra. Men jag påminns också om vilken styrka och kraft som finns i människor. Att se hur simmare landet över sörger tillsammans medan de samtidigt försöker ge varandra styrka när händelser som den här inträffar, gör mig stolt. Ariel Xu och Drury finns i mina tankar.
Hot Chocolate Tasting
Min förkylning blir inte bättre så idag gick jag till vårt health center och förklarade att jag inte kan andas med näsan, är halvdöv på högra örat och att jag måste vara frisk om en vecka. Så de skrev ut en massa mediciner och förklarade att halvdövheten beror på mina svullna bihålor. Jag kan tyvärr inte göra mycket mer än att vänta ut det, ta min mediciner och hålla humöret uppe.
Som tur är har jag folk runt mig som gör livet lättare. Igår höll vi i Reslife i en "hot chocolate tasting" med tre typer av varm choklad, fyra olika sorters marshmallows, kolasås, chokladsås, och en massa annat. Det var riktigt kul (och gott) faktiskt!
Moroccan feeling
Jag måste säga att min franska går framåt! Häromdagen hade jag en kort, skriftlig konversation med Mehdis mamma helt själv! Jag bad om ett specifikt, marockanskt brödrecept som jag ville testa göra. Brödet kallas Harcha och är som en platt scones, gjord på semolinamjöl. Förra veckan åkte jag och Mehdi nämligen hela vägen till Charlotte så jag kunde köpa semolinamjöl på Whole Foods. Whole Foods är en 100% organisk mataffär och det enda stället inom räckhåll som säljer den typen av mjöl. Så ja, vi körde i en timme så jag kunde köpa mjöl och $5-havregryn, men det var det värt! Brödet blev jättegott och både Mehdi och Issam uppskattade det. Till det drack vi marockansk te och såg på när Marocko förlorade mot Egypten i fotboll.
Huskur deluxe
Med endast en och en halv vecka kvar till conference, känns det lite trist att gå och bli förkyld så jag gör allt jag kan för att bli frisk. Som Kirk säger, det gäller att ta tag i problemen på en gång. Sagt och gjort, igår när vi kom hem från tävlingen gick jag igenom varenda huskur jag hört talas om med hjälp av mina internationella vänner. Øystein bjöd på airborne, en amerikansk immunförsvarshöjande, vitamin- och mineralbomb. Lucas gjorde en indisk antiinflammatorisk mix av honung, ingefära och gurkmeja. Vika tipsade om en rysk kur som innefattar en vodkashot med svartpeppar som man ska ta och sedan klä på sig så mycket kläder som möjligt för att svetta ut förkylningen. Jag skippade vodkan, och tog istället ett varmt bad med ett slags svettframkallande, helande salt innan jag klädde mig i dubbla leggins, dubbla strumpor, mjukisbyxor, långärmad t-shirt, två tjocktröjor, halsduk, vantar och en filt. Jag påminde starkt om Michelingubben.
Sedan kokte jag min egna häxbrygd på äppeljuice, färsk ingefära, citron, kanel och honung, som jag drack medan jag åt vitlöksbröd. Dessutom krängde jag en liter gatorade som ska hjälpa mot uttorkning. Slutligen bjöd Mehdi på nån belgisk medicin som ska hjälpa mot förkylningssyptomen. Nu ska jag banne mig bli frisk snabbt, så jag kan avsluta min simkarriär på topp! Om någon känner till nån huskur jag inte testat än, hör av er! Myt eller inte, "everything is mental".
USC - feeling like a million dollars
Vår årliga tävling på University of South Carolina är vanligtvis årets största plåga. Det brukar helt ärligt vara en riktig bedrövlig tävling. Men i år var det en vecka senare än normalt, så vår toppning är påbörjad, de hade ingen mile utan vi simmade 1000 istället, och dessutom lät Kirk några av oss använda tävlingsdräkter, så den här tävlingen blev helt okej.
Jag simmade 500 igår och det gick på en sekund över pers, så det var jag absolut nöjd med. Idag simmade jag 1000 och det gick fort som bara den! Kändes både kontrollerat och starkt, och jag persade. Det här ser absolut lovande ut inför conference om jag bara kan bli av med min begynnande förkylning.
Välkommen Aiden!
Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...
-
Hemma i Skåne och firar påsk! Igår var vi hos farfar och Ethel och åt middag och imorgon ska vi till mormor och morfar. Dagen började me...
-
Jag är en djup funderare och jag drar med alla i min omgivning i mina funderingar. Min senaste djupa tanke inträffade för ungefär tio minute...