Lugnt och fint

Kirk säger alltid till oss "to not get out if here before we're out if here". Han menar att vi inte ska vara inställda på att vara färdiga med simningen och skolan innan vi faktiskt är klara, men det är lättare sagt än gjort. Just nu känns det som jag är i en ofantligt lång, mörk tunnel, och det ända ljuset jag kan se är slutet på den här terminen. Livet är ofantligt stressigt för tillfället och jag längtar till jullovet.
Men trots det så finns små ljusglimtar här och där. Jag är till exempel väldigt nöjd med min träning den här veckan som trots omständigheterna har känts riktigt bra. Jag hade ett trevligt möte med Bastian igår, jag var och fixade naglarna idag och jag fick äntligen köpt en yeti-cup. Som avslutning på en lång skolvecka lagade jag och Mehdi räkpasta som blev hur god som helst!

Erika gör comeback

Nu tränar jag för fullt igen, och även om varenda muskel svider, så känns det skönt att vara tillbaka. Simningen känns ändå relativt bra, lite långsam bara. Armsimmet går lysande dock. Kirk påpekar ständigt att jag borde köra hela pass med bada armarna... Inte mig emot!
Nu är det bara att hålla tummarna för att jag ska kunna träna utan problem resten av säsongen!

Jag var ansvarig för brandövning häromdagen och lämnade Mr. T i Mehdis ansvar... Säger bara att det var tur att Tripp kom till undsättning. 

Intersquad meet

Bulldogs Into Going Green (BIGG) är ett relativt nytt movement här på Wingate. Det är en organisation som strävar efter ett mer miljövänligt campus. Tack vare BIGG har nu ett helt gäng cyklar installerats på skolan, som man kan låna när man vill att cykla runt på. Jag och Mehdi invigde dessa i eftermiddags, och der var faktiskt riktigt bra cyklar!
Jag har fått köra träna så smått igen, men den här gången tar vi det väldigt försiktig. Just därför ville inte Billy att jag skulle tävla med de andra, så jag agerade hejarklack hela förmiddagen. Det sög, men inte mycket att göra nåt åt.
Nu ikväll var vi ett gäng simmare plus recruits och sjöng karaoke, det lät förskräckligt men kul hade vi!

Brussels, here I come!

Ni vet känslan när man hittar nåt man inte visste man ville tills man hittade det, och när man väl insett vad man vill så finns det inget annat man nånsin skulle vilja? Typ så kände jag när jag hittade Brussels School of International Studies. Så när jag idag fick beskedet att jag är antagen till deras mastersprogram, blev jag rätt så, väldigt mycket glad.
De senaste veckorna har jag flängt runt mellan olika möten och lärare för att få till allt jag behöver för att kunna söka, och ansökan skickades in förra torsdagen. Antagningsprocessen gick minsann undan! Så nu ska jag bara börja söka scholarship och förhoppningsvis så flyttat jag till Belgien i september!
Då kan man ju kanske undra om detta har nåt att göra med Mehdi och hans ursprung, och nej det har det inte. Han kommer förmodligen plugga sin masters i USA, vilket kanske känns lite ironiskt. Men jag ser det som en fantastisk möjlighet för mig att få en intressant utbildning på ett av Englands topuniversitet (programmet tillhör University of Kent) med närhet till stora, internationella organisationer såsom EU, FN och NATO, samtidigt som jag får en chans att utveckla min tämligen usla franska.
Så stort tack till mina referenser och deras snälla ord, samt alla som rättat och hjälpt mig med mina skriftliga verk. Livets äventyr fortsätter!

Tänka sig att det var här, i Lilla Strö, som allt började! 

Fall Break is treating us well

Det här med lov är inte helt dumt. Igår hade vi det så mysigt allihopa tillsammans! Vi satt i killarnas lägenhet och tittade på The Big Short, vi bakade semlor, och när vi tröttnade på det så tog vi en tur till Aldis och handlade europeiskt bröd och lite annat smått och gott. Kvällen avslutades med The Legend of Tarzan och pizza.
Hela söndagen gick i samma anda. Efter en härlig sovmorgon lagade vi frukost, vilket var trevligt som omväxling till caf. Ikväll tog vårt sushigäng tag i sushiätandet igen och åkte till Takara innan vi startade den andra presidentdebatten. Jag fascineras ständigt av hur någon kan prata så mycket utan att faktiskt säga något. Både Trump och Clinton spenderar så mycket tid åt att trycka ner varandra istället för att lyfta upp sig själva. Man kan vara undra vart världen är på väg...

Dagens filmtips

Jag tycker om filmer med bra budskap, filmer som har mening. Vi såg en sådan film igår. Den handlade om folk som levt sina liv förtryckta, tillsagda vad de kan och inte kan göra, folk som levde med inställningen att det inte är värt att försöka. Den handlade om ett samhälle där makt var baserat på skräck och där segregation var en nödvändig spelpjäs i maktspelet. Huvudkaraktären var envis och modig, och krossade fördomar och stereotyper under filmens gång. Det som gjorde den extra bra, var att den var lättsam, animerad och riktad till barn. Zootopia.

Fall Break

På nån vänster kom min hjärnskakning tillbaka och mina testresultat är värre än nånsin... Så nu har jag träningsförbud igen lagom till fall break, vilket innebär att jag verkligen inte har något alls att göra förutom att vila upp mig. Förutom att umgås med vår trainer Billy, umgås jag med Mr. T och försöker lära mig franska. Kaninen är inte så värst hjälpsam. Jag har dessutom fått lite gröna fingrar och planterat lavendel. Köpte den i ett litet kit på flygplatsen i Amsterdam, och den har äntligen börjat växa! Ska bli spännande att se hur det går!

Spänningen är olidlig

Nu har jag precis, med nerverna på helspänn och fjärilar i hela magen, ansökt till mitt första masterprogram! Har spenderat den senaste veckan med min före detta professor Bastian och vår career center advisor för att få i ordning alla mina ansökningspapper och nu kom ansökan äntligen iväg. Är supernervös för jag har liksom ingen plan B, men vi får väl se hur det går.

Annars så rullar det på som vanligt här. Min extremt fysiskt inaktiva vecka tar igen sig nu, med långa hårda pass. Jag har ont överallt, och till och med huvudvärken är tillbaka vilket suger. Men nu är det snart helg och Fall Break, och om vi överlever orkanen som är på väg, så får vi två träningsfria dagar i helgen.

Kanelbullens Dag

Igår började jag mitt nya, nyttiga, sockerfria liv. Inte för att jag nånsin varit speciellt onyttig, men efter att jag sett en film som väldigt detaljerat förklarade sockrets inverkan på kroppen fick jag upp intresset för näringslära. Det intresset varade ungefär till ikväll när Øystein bestämde sig för att baka kanelbullar för att fira Kanelbullens Dag... Jag tog det som en bullfylld kick-off för mitt socker- och snabba kolhydratsprojekt.
Idag har varit en riktigt bra dag. Jag har äntligen fått börja träna igen och der firades med 16x400 klockan 6 imorse. Ska det va, ska det va på riktigt!
Efter lunch hade jag ett möte med vårt career service center, så nu är mitt CV klart och redo för skolsök. Efter eftermiddagsträningen som minsann inte var nådig spenderade jag flera timmar på biblioteket. Jag jobbade på med min hopplösa franska och vi jobbade vidare med vårt simulationsspel.

Nu försöker jag få sockerkicken att lägga sig så jag kan sova. 

Consumption Ceremony

Som en liten team bonding-aktivitet hade vi en så kallad "Consumption Ceremony" idag med hela tjejlaget. Efter att ha sett viss uppdelning (som inte verkade helt schysst) mellan freahmentjejerna kom jag och Lauren på idén med att anordna en bake-off. Så vi delade upp alla i sex olika lag, och sedan var alla lagen tvungna att laga något relativt ätbart tillsammans för att sedan presentera sitt bidrag under ceremonin. Jag och Alex (de andra två lagmedlemmarna uteblev av diverse anledningar) gjorde fruktsushi. Det blev väldigt originellt, men gott! De andra lagen hade med sig köttfärsfyllda grönsaker, lasagne, kladdkaka, cheesecake, olika dippar och chips. Det var väldigt lyckat och fantastiskt gott! Så vi hade en riktigt mysig tjejkväll.
När jag ändå höll på med allt fixande, passade jag på att göra hemgjorda proteinbars. Väldigt enkelt, ganska gott och 98% nyttigt!

Peculiar Children

Vi är då några peculiar children! Jag och Lauren spenderade eftermiddagen vid poolen och försökte vara lite artsy och ta coola undervattensbilder, men vi såg förmodligen mest rätt störda ut. Kul hade vi i alla fall.
Annars så fick jag sprungit lite idag. Jag klarade mitt hjärnskakningstest häromdagen så nu är jag i en "back to play"-process. Löpningen gick bra så på måndag morgon ska jag köra sprintar, och sen kan jag börja träna igen! Det här med att ha hjärnskakning är extremt frustrerande. Jag lider inte direkt av det, men ingen låter mig träna förrän alla test är 100. Så här sitter jag om dagarna och försöker vila ett organ som engageras i varenda vaken minut. Det är minsann inte lätt!!!
Nu ikväll kände jag att hjärnan var färdigvilad för idag så jag och Mehdi åkte och såg Miss Peregrine's Home for Peculiar Children på bio. Den var lite speciell, men faktiskt bra!