Weekend i Bryssel

Vi tog oss en långhelg i Bryssel i helgen och det var så välbehövt! Otroligt skönt med en paus från all skol- och jobbstress. Vi åkte i torsdags och kom hem i måndags och vi hann med så mycket kul. På fredagen åkte vi downtown och gick på julmarknad och tittade på ljusshower med Mehdis bästa kompis Francesko och hans fru. Det var väldigt fräckt men svenska marknader är bättre.

Men för att varapå den säkra sidan åkte vi med Hanna till Ghent på julmarknad dagen efter. Jag skulle egentligen ta tåget dit och möta Hanna på vägen, men Mehdi tyckte det var ”säkrare” om han körde. Ghent var i alla fall supermysigt och jag köpte en liten tomte som minne. Vi var även inne på Gravensteen, ett supercoolt slott, och lyssnade på den roligaste audiotour jag någonsin hört. Fantastiskt kul och ett absolut måste om någon har planer på att åka dit!  

Under vår helg i Bryssel fick jag även uppleva ett riktigt ”filmmoment” då jag var ute och sprang – jag såg en buss komma i ögonvrån och helt plötsligt översköljdes jag av en jättevåg. Bussen körde alltså snabbt nog ner i en djup nog vattenpöl för att mitt ansikte skulle få sig en sidosmäll. Sånt händer ju bara inte! Kan dock tänka mig att passagerarna fick sig ett gott skratt.

Mehdis moster var på besök från Marocko och hon lagade mat nonstop. Hälften av allt hon lagade fick vi inte ens se resultatet av kändes det som. Men oj vad gott allt var! Marockanska bröd till frukost, långkok på får, mandel och russin, kyckling och en massa annat. Höjdpunkten var pastillan. När jag var där för tre år sedan bjöds det på fiskpastilla och jag har drömt om det sedan dess. Nu ÄNTLIGEN fick jag detta igen, men kycklingvarianten. Jag fick även lära mig hur man gör! Vi fick en färdig med oss hem i handbagaget så hela veckans lunchlådor är räddade.

Mitt i allt det marockanska passade jag på att introducera lussekatter. Jag översatte ett recept som jag och Mehdis mamma sedan bakade, och det blev jätteuppskattat! Till det satt vi och kollade på en fyra timmars lång video från en kusins bröllop förra året, så nu vet jag lite vad som väntar. Det här kommer minsann bli en show att sent glömma! En viktig aspekt som jag förstått nu, är att marockanska bröllop är mer till för föräldrarna än för paret som gifter sig. Ett sätt att samla alla och stolt visa upp hur bra det gått/kommer gå för ens barn. Jag har vissa synpunkter (till exempel mängden smink, jag föredrar om Mehdi känner igen mig) men på det stora hela kommer jag låta hans mamma hållas. Det kommer bli så himla kul att känna sig som en kunglig för en dag!