Blodomloppet

Alltså wow vilken grej. Team Kaspersson växer så det knakar och strävan efter att pressa gränser bubblar som aldrig förr. I tisdags samlades vi för årets upplaga av blodomloppet med mamma och morfar som lagets senaste tillskott på löparbanan. Dessutom hade vi en stark hejarklack! Jag är så stolt och så imponerad över mamma som tagit sig an löpningen som ett projekt. Hon har tränat så flitigt och hon presterade helt fantastiskt, vilket var riktigt kul att se. Även morfar, som fick deltagarbiljetten i födelsedagspresent, gjorde strålande ifrån sig. Jag är mycket nöjd med min egna prestation också, även om det på grund av mängden människor var en oerhört seg start. Normalt sett försöker jag skaffa mig en liten buffert första halvan, men den här gången fick det bli negativa splittar. Nu ser jag fram emot mer hårdträning, backintervaller och temporunder för att få ännu mer fart i benen så småningom. 

Efter att hela gänget kommit i mål, dukade vi upp en kalasbra picknick som vi avnjöt tillsammans. Det enda som är bättre än mat efter en hård ansträngning, är mat utomhus efter en hård ansträngning.

En sista tur till Chicago

För en dryg vecka sedan kom jag hem från Chicago och this is it. Nu har jag inga planer på att åka dit igen inom nära framtid och det känns tungt. Jag uppskattar verkligen den chans jag fått att bo och leva i en annan världsdel, men en liten del av en stannar gärna kvar. Vi hade väldigt fina dagar där dock! På påsksöndagen bjöd Martina och Mark med oss på firande med vänner och familj. I närmre 25 graders värme fick leta påskägg, äta gott och umgås. Det var verkligen en sån där drömtillställning då man bara njöt. Jag är så glad över att vi träffat så fantastiska människor. Innan det var dags att lämna Chicago hann vi även med lite shopping, teinköp, sushi och Chicago styled pizza.

Innan Chicagobesöket spenderade jag fem dagar i New York med Mehdi och hans lillasyster Kenza. Det var första gången för dem så det var jättekul att turista runt. Vi hade hyrt ett Airbnb på andra sidan Hudson och hade fantastisk utsikt över hela Manhattan och bara 15 minuter med buss från centrum. Gissa om jag njöt av löptursutsikten när jetlaggen väckt mig tidigt! Han vi hyrde rum hos rekommenderade en tur som var fantastiskt fin, men slutade med 1 km rakt uppför... Jag hann även med en långtur genom Central Park, precis som på film!

Utöver att springa var vi uppe i Empire State Building och tittade på utsikten och vi utnyttjade en turbuss i två dagar som tog oss till Brooklyn och runt stora delar av ön. Det ingick även en färjetur runt frihetsgudinnan och spetsen på Manhattan med världens bästa guide. Vilken utsikt alltså! Vi hann även med lunch i China Town, naturhistoriska museet och en massa gående kors och tvärs över hela New York. Det blev en kanonresa och var väldigt kul att få lära känna Kenza lite bättre. 

Också nämnvärt är att jag och Mehdi passade på att fira vår femårsdag i New York! Det gjorde vi med en dundermiddag på en liten restaurang i Weehawken, där vi bodde :) 

Fysiologi, flytt och food festival

Glada fysiostudenter efter sista tentan i fysiologi!
De senaste månaderna har varit väldigt intensiva men, åh, så lärorika! Fysiologi är EXTREMT spännande, men riktigt klurigt. Vi har betat av cellmetabolismen, muskulaturens fysiologiska funktioner, nervsystemet, respirationssystemet och cirkulationssystemet för att kunna förstå den friska kroppen innan vi ger oss in på den sjuka. Som om inte detta var tungt nog, har undervisarna slängt in både träningsdagböcker och en speed-kurs i gympa. Alltså, vi skulle sätta ihop och leda ett gympapass… Vi hade en hel vecka där vi inte gjorde annat än och gympade som start på träningsfysiologiavsnittet. Det följdes av styrketräning och backintervaller i St. Hans backar. Hur många utbildningar får egentligen hålla på och träna så här mycket??! Jag har helt klart hamnat rätt.

Gympan examinerades för två veckor sedan. Jag, Elsa och Julia var ett lag och vi körde schlagertema. Passet skulle vara 45 minuter och vi skulle ensamma leda 15 minuter var, i mitten av en cirkel. Det gick hur bra som helst! Klassen hängde med och hade kul, trots att vi redan gympat i över 3 timmar den dagen. Det blev hopp och stuts och stretch till the Ark, the Poodles, Alcazar, Pontare, Sarah Dawn Finer, Helena Paparizou och en massa andra kändisar. Superkul! När man två dagar i rad kommer upp i över 22000 steg, då har man minsann ansträngt sig. Vi firade avslutet på gympan med att gå och äta på Lunds internationella Street Food Festival. Mums!


Vi firade även med en fest på Alnarp. Lantmästarna har sedan 50-talet haft som tradition att bjuda dit fysioterapeuter, sjuksköterskor och hippologer på en tillställning. Vi fick ta del av deras strikta och något udda traditioner, och vi blev bjudna på god mat och roliga spex. Trevlig tradition tycker jag!


De skriftliga examinationerna som var förra veckan var inte lika kul. Jag flyttade på måndagen, jobbade på tisdagen, skrev fysiologitenta i 4 timmar på onsdagen, följt av jobb på eftermiddage, och skrev träningsfysiologtenta i 3 timmar på fredagen. Puuh. Jag är så van att skriva på dator att både hand, arm och rygg var helt slut. Nu är det bara att hålla tummarna för att det gick bra så jag kan checka av den kursen.

Flytten var också en pers. Det är galet vad mycket grejer man samlar på sig och hur tungt det är att bära ner för tre våningar. Nu har jag dock börjat komma i ordning i mitt mer än dubbelt så stora rum. Jag har satt upp byråer och min nya TV (den är hur cool som helst och skiftar färg på baksidan för att matcha vad som är på skärmen!), och jag har även fått lite grejer på väggarna. Det absolut bästa är att jag har egen dusch. Som tur var fick jag massor med hjälp av både mamma och pappa.

Pappa och jag har även hunnit springa en liten mini-löptävling. Det var ett samarbete mellan Saucony och Löplabbet som gick ut på att man skulle gissa sin tid på 2.77 km och de fem som var närmast vann varsitt par skor. Både pappa och jag var tyvärr alldeles för snabba… Men det är i alla fall kul att kunna vara ute och springa nu när våren är här!



En till som njuter av våren!


Grattis bästa syster!


Tänka sig att min lillasyster fyllde 22 igår! Självklart firades hon ordentligt, hemma hos sig i Halmstad. Hon hade bjudit hem familjen på en helmysig dag, som började med världens dunderbrunch. Jag hade varit nere och sprungit runt Kjällbydammar på morgonen så jag skulle vara riktigt hungrig. Och det var tur det, för det bjöds på äggröra, bacon, pannkakor á la Hannes, frallor med alla pålägg man kan tänka sig och färsk frukt. Alltså vilken lyx! Till frukosten blev det även presentutdelning, vilken verkade vara till belåtenhet. För att smälta maten åkte vi till Galgberget för att promenera. Jag skulle ju åkt dit med henne i höstas, men vädret var så trist då. Den här gången sken dock solen och det var en sådan där varm och skön, perfekt vårdag. Efter det tog vi även en tur på stranden, till hundarnas stora förtjusning.






När vi gått oss hungriga åkte vi hem till Emma och Hannes som hade förberett en laxgryta med purjolök och morötter. Den serverades med klyftpotatis och mammas hembakade chokladkaka till efterrätt. Vilken toppendag det var! Så välbehövd efter de senaste veckornas plugg- och flyttstress (mer om det i ett annat inlägg, jag lovar!). Jag hoppas Emma uppskattade dagen lika mycket, och att hon hade en fortsatt fantastisk födelsedagskväll!

Spring i benen!


 Ny bloggapp! Den gamla appen jag använt har mer eller mindre slutat fungera. Det är en sån grej som jag liksom inte ens funderat över, hur dålig den egentligen var och hur många bättre det garanterat finns. Så nu blir det ett litet trevligt byte här! Sitter just nu i mitt lilla rum i Lund med TENS-maskinen kopplad till benet. Springandet går fortfarande framåt, och jag gör allt jag kan för att undvika fler motgångar. Häromhelgen var Emma på besök och hon, jag och mamma gav oss ut på en löptur tillsammans. Det följdes av en dunderfrukost med scones. Och på tal om mitt lilla rum, jag har bestämt med den avgående Vice Edilen att det blir flytt två våningar ner (för mig) den femte april. TVn har anlänt och jag har förflyttat alla mina vinterkläder till Kungshult, så jag är redo!!! Det blir perfekt timing innan jag åker på min sista resa till USA på jag vet inte hur länge... Jag och Mehdi har ju haft planer på att se New York tillsammans i flera år, men det har inte hunnits med. Men nu är resa och Airbnb bokat så jag flyger in till NY den 16/4 och hem från Chicago den 23/4. Sen får det banne mig vara färdigflugit på ett bra tag. Det är dock väldigt vemodigt att inse att USA-tiden är på väg att bli helt slut. Även om det varit väldigt trist att ha Mehdi så långt borta, så har han liksom gjort att jag kunnat dra ut på uppbrottet från landet jag faktiskt kommit till att uppskatta (i vissa fall!!). Men hur som helst, det ska bli superkul att få uppleva allt en gång till. Dessutom kommer hans syster och hälsar på, så det ska också bli roligt!
På tal om att hälsa på, så gjorde Filippa och hennes syster ett spontanbesök till Lund förra veckan! Vi har inte setts på nästan 2 år!!! Det är galet vad tiden går men trots det kändes det som ingen tid alls hade passerat och det var fantastiskt kul att ses. Jag och familjen var även på besök hos mormor och morfar för en vecka sedan för att fira morfars födelsedag och det var supertrevligt det med.
Nu börjar kursen i fysiologi leda mot sitt slut och vi är inne på den mer praktiska, idrottsbiten. Vi spenderade en hel vecka på ett av gymmen i stan och lärde oss grunderna i att leda gympapass aka vi hoppade och sprang 4 dagar i sträck. Förra veckan lärde vi oss grunderna i styrketräning och den här veckan blir det kondition som gäller. Kul, kul!




News Bomb!


När Mehdi och jag träffades, var det 4 veckor kvar till sommarlovet vårat freshman-year. Långa som loven var, spenderade vi störredelen av de första månaderna ”tillsammans” distanserat. Sedan dess har vårt tillsammansvarande levnadssätt gått fram och tillbaka. De första åren var det antingen ett pyttelitet rum med en 90-säng och en enda byrå som gällde, eller befann han sig i Belgien/Marocko medan jag var i Sverige. Vi har konstant uppgraderat oss dock. I samband med att vi fick fler terminer bakom oss på Wingate, fick vi större rum och mer lägenhetsyta, men på somrarna har vi alltid varit separerade bortsett från en vecka här och där. Höjdpunkten blev ju när vi äntligen fick vår egna lägenhet utanför Chicago. I ett helt år kunde vi nu bo tillsammans i denna herrgårdsliknande etta! Men det, som ni vet, har ju sedan vägts upp av nu ungefär 7 månader med 7 timmars tidsskillnad…

April 2015
Oktober 2018

Hur som helst, poängen med mitt tillbakablickande här är att jag vill meddela att vårt distansliv nu verkar vara över! Jag har i flera år sagt att i den bästa av alla världar kommer Mehdi flytta hit, hit till mig, när vi är klara med USA, utan att veta om det ens är realistiskt möjligt. Men det är det visst! Häromdagen skrev Mehdi på sitt första riktiga-jobb-kontrakt med Qlik här i Lund! Han har fått en position som Revenue Accountant och kommer börja den 22 maj. Alltså hur bra är inte det??? Han kommer flyga hit efter sin exam den 6 maj, vilket innebär att det bara är lite drygt 2 månader kvar. Helt ofattbart! Detta kommer garanterat vara de två längsta månaderna vi spenderat isär hittills. Men den som väntar…

Mamma tyckte att vi skulle fira detta glada besked, så i Mehdis frånvaro åkte vi och åt världens dunderfika klockan 9 på kvällen häromdagen, efter att vi varit på en fotanalys/utbildning på Free Foot i Malmö tillsammans med några från klassen. Det var faktiskt väldigt intressant och den stora lärdomen var att fötterna är superviktiga och spreta med tårna så mycket du kan så mår du bra.  Men det är en annan historia.


Så då undrar ni säkert, var ska han bo? Som tur är så är det inte bara han som är företagsam, utan jag har också lyckats få ett (till) jobb. Jag ska nämligen bli Vice Edil här där jag bor, vilket liknar det jobb jag hade som Residence Assistant på Wingate – alltså lite ansvarig för vad som försiggår här på det enda kvinnliga studentboendet i Sverige. Förutom en liten lön så är den stora fördelen att jag får ett större boende, med två rum och egen dusch. Så jag har alltså tänkt att Mehdi ska få bo här också. Ingen verkar ha åsikter om att man har sällskap här, så det går nog bra tillsvidare i alla fall. Sedan är ju tanken att vi ska skaffa en ordentlig lägenhet, men den svenska bostadsbristen är en diskussion för ett annat tillfälle.
Vårigt vid Lunds StudentSKAgård!

Jag älskar verkligen att ha saker att se fram emot och planera för, så jag är redan i full gång med att förbereda för hans ankomst. I lördags åkte större delen av familjen till Ikea för att jag bland annat skulle inhandla byråar och klädhängare (det gäller ju att prioritera vad som är viktigast hehe…). Ett Ikeabesök är ju dock inte komplett utan mat, så det blev en hejdundrandes brunch innan shoppingen startade. Jag har även beställt en ny TV som kommer lagom tills jag ska få flytta in i det större rummet, eftersom jag nu kommer få plats med ett litet vardagsrum. Jag är sämst på elektronik och har ingen aning om vad jag vill ha, så Mehdi gav mig lite guidelines som jag tog med mig in på Elgiganten och frågade vilken den bästa TVn var som levde upp till våra (läs Mehdis) krav. Det blev en Phillips. Den ser fin ut.
Med pappa och farfar där fram, fick vi hålla hårt i byrån där bak! 


Välkommen Aiden!

Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...