En semla om dagen är bra för magen

Semmeldagen har väl varat i snart närmre två månader nu, och jag har gjort en del tappra försök att hitta en favoritsemla. Jens, min tränare från Nyköping, har åkt runt halva Sverige för att testa framröstade top 10 semlor. Jens personliga andraplats var från Bellevue Conditori i Malmö, och jag har sedan jag såg det försökt ta mig dit för att testa dem. Dock har jag gång på gång misslyckats av olika anledningar.

Istället började vi med semlor från Icas bageri, och jag vet inte om det var för att det var första semlan på ett år eller om de helt enkelt bara är väldigt goda, men jag var väldigt nöjd med den. Väl värda sina 2 för 45kr.

Nästa gång det blev dags för semlor testade vi omtalade Leve vid Triangeln i Malmö. Alla i Lund som pratar om semlor utanför Lund, pratar om Levi. Trots att dessa åts efter en ”all you can eat”-sushimiddag så var de väldigt goda. Dessa var väldigt ”mandliga”, till och med med lite hela mandelbitar i massan.

Numera finns det ju väldigt många varianter av semlor, så följande söndag (fråga inte varför, men söndagar blev semmeldagar) var jag tvungen att testa Broder Jacobs kardemummasemla här i Lund. Det var alltså en kardemummabulle/flätad knut som omvandlats till en semla. Denna 48krs-bulle var väldigt god med mer tuggmotstånd än en vanlig har. Den var också rätt så mandlig, vilket jag tycker är gott.

Slutligen lyckades jag äntligen ta mig till Bellevue, som tydligen utnämnts till Malmös bästa ställe för semlor tre år i rad, och upptäckte till min häpnad och lycka att de hade alla möjliga kreativa konstellationer. Prinsess, wiener, baileys, nutella, och vanlig så klart. Jag valde en wiener semla för 38kr medan Mehdi tog en vanlig för 30 – naturligtvis smakade jag på båda. Wienersemlans koncept var god, förutom att håligheten i bullen gjorde den alldeles för fylld med grädde. Efter att jag skrapat bort hälften av grädden och efter att typ hälften av mandelmassan droppat bort, så gick den ner. God, men inte värd sex veckors sök och förväntningar. Mehdis semla var mer lättäten och normalgod, men den var inte speciellt märkvärdig.

Min personliga favorit var nog kardemummasemlan från Broder Jacob, men vill man ha en vanlig, okonstlad semla så hade jag satsat på Leve. Icas semla var dock mest prisvärd och enklast att få tag på om man bor två minuter från Malmborgs, och jag tyckte den var god. Här fick ni min icke efterfrågade semmelrecension – helt opartisk och osponsrad – från en som egentligen inte kan något som helst om bakverk.

Det ska tilläggas att jag någonstans mellan alla dessa semlor fick en hemgjord minisemla av Karin i huset där vi bor. Den var också mycket god! Dock är det ju få semlor som slår husmor Helenas, så nästa år får det kanske bli en tripp till Nyköping! 

Nu ser vi fram emot våffeldagarna istället!