Bryssel!


Precis lagom till Kristihimmelfärd tog vi en välbehövd paus från vardagen och åkte till Bryssel. Det är så klart inte optimala tider att resa, men då vi har haft en bil som väntat på oss där ett bra tag, kände vi att det var värt att åka och hämta den innan jag blir för gravid. För att komma in i Belgien behövde vi ett PCR-test som tagits inom de närmsta 72 timmarna, men för att komma in i Danmark behövdes ett antigentest som inte var mer än 24h, och det tog oss många timmars research och flera huvudvärkar innan vi löste detta. Sedan tittade inte ens danskarna på testet… Hur som helst, vi kom fram till Bryssel lagom till Eid och det var så kul att kunna tillbringa högtiden med Mehdis familj. Vi hade sådan tur att vi lyckades pricka in det så att alla syskon var på plats. Eid firades med en hejdundrandes frukost, följt med familjeumgänge hela dagen.




Under långhelgen fick vi njuta av alla tänkbara delikatesser från både Marocko och Belgien. Frukostarna bestod av croissanter och marockanska bröd, till middag fick vi bland annat couscous och min absoluta favoriträtt: skaldjurspastilla. Vi passade så klart även på att ta en tur ner till stan med hela gänget för att äta våfflor. Sista dagen åkte vi och hälsade på Francesko och hans fru, Fjori, och de bjöd på en alla tiders brunch de med, så vi kunde lämna landet mätta och belåtna.




Pastilla - ser inte mycket ut för världen, men helt magiskt god! 



Kenza som precis kommit hem hade med sig gulligaste överraskningspresenten – en selektion av diverse babykläder. Vi tog även en sväng till Primark (billigaste affären som existerar) och köpte på oss kläder till bebisens första månader. Utöver detta behövde så klart en massa grejer fixas med bilen, men det mesta ordnade Mehdi och hans pappa, medan jag hejade på! Söndag morgon var den fullpackad och redo för roadtrip hem till Sverige, och jag har aldrig sett en så fullpackad bil förr… Mehdis lillebror Amine ska nämligen börja läsa sin masters på LTH i höst, så förutom vår packning och vinterdäck, hade vi även lastat in hans cykel och resväska, samt en gasolgrill som vi köpt. Sen är det så klart så att vi passar på att köpa på oss en massa sådant som inte finns att få tag på här, till exempel andalouse-sås, crunchy biscoff-spread, kolsyrat iste, marockanska vattenmeloner, 2kg korv, majs på burk… Sedan fick vi med oss en couscoustallrik då jag inte kunnat hitta det här, samt olivolja från Marocko. Det var minsann ett under att jag och Mehdi fick plats i bilen!




Färdigpackade och redo, begav vi oss söndag morgon mot Travemünde, via Bremen och Lenni och Lauren. Det var en rätt lätt tur att köra och det blev perfekt att stanna till och äta lunch och umgås med Lenni och Lauren. VI har inte kunnat ses på över ett år, så de tre timmarna vi stannade var väldigt värdefulla. Snällt nog bjöd de på lasagne och trevligt umgänge. Därefter fortsatte färden mot Lübeck och färjan som skulle ta oss till Malmö. Mehdi har inte haft några höjdarupplevelser på färjor förr så han var tämligen skeptisk till att börja med, men så fort vi klev på blev han väldigt positivt överraskad. Det kändes verkligen som ett litet minihotell då vi hade vår egna hytt med badrum och allt. Det var i princip bara lastbilar på båten så vi hade hela utsiktsdäcket för oss själva och det var så himla fint att kunna stå där och titta på utsikten. Vi hade med oss tonfiskbaguetter, baguetter med ost, överblivna våfflor från gårdagens frukost, yoghurt, plus en massa annat gott, så där satt vi i vår lilla hytt klockan tio på kvällen och tittade på Harry Potter och åt middag, innan vi gick och la oss. Vi vaknade i ottan för att titta på Öresundsbron medan vi passerade den, innan vi körde av och åkte hem. På något sätt blev nästan vår lilla roadtrip och färjeupplevelse hela resans höjdpunkt då vi insåg att allt kan göras till minnesrika små äventyr.













Väl hemma igen var det dags att ta sig ann första passet på unghundskursen med Lisle och de sista veckorna av skola…




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen Aiden!

Nu tittar jag minsann in här igen! Känner att även om jag inte har möjlighet att hålla bloggen uppdaterad kontinuerligt, så bör stora, livsf...