Nu var det i och för
sig en månad sedan jag kom hem, men jag vill ändå försöka fortsätta bevara mina
viktigaste minnen här på bloggen. Därför känns det som att det är på tiden att
jag berättar lite om mina äventyr i Bryssel! Jag och Mehdi flög dit en lördag
morgon, och vi möttes på en gång av en vackert dukad bricka med mjölkglas och
dadlar. Enligt tradition skulle vi dela på en dadel och dricka vår mjölk som en
förlovningsceremoni och ett välkomnande för mig. Åh vad spännande det är med
alla nya traditioner!
Det är alltid
fullt upp i Mehdis hus och hela helgen hade de både kusiner och vänner på besök
så vi passade på att åka och köra en runda Escape Game – försök det på ett
språk ni inte förstår! Men vi hade kul. Mehdi och jag passade även på att smita
iväg och se Lejonkungen på bio. Jag har sett fram emot den filmen helt orimligt
mycket, ända sedan det började ryktas om att den skulle göras. Några dagar
senare var vi med Mehdi bror och kusin och tittade på Once Upon in Hollywood.
Engelskt tal, men både fransk och holländsk textning…
Följande måndag
började skolan och det var en disaster. Helt fel nivå för mig. Men som tur var
gick det att byta så på tisdagen hamnade jag i en toppenklass, med en
fantastisk lärare. Jag lärde framförallt känna en amerikan (så klart) som precis
flyttat till Belgien. Det var obeskrivligt skönt att lära känna någon som
pratar flytande engelska.
Alliance Français
ordnar olika utflykter och grejer för att bidra mer till det kulturella
lärandet, så på fredagen den första veckan var jag på det belgiska palatset och
tittade runt. Rätt pampigt! Följande söndag åkte Mehdi hem till Sverige och jag
flyttade in till hans föräldrars närmsta vänner, då hans familj åkt till
Italien. Vännerna var fantastiskt välkomnande och de har 3 döttrar i min ålder som
var jättetrevliga. Det var under denna vecka som jag började släppa min blyghet
och faktiskt försöka använda den franska jag lärt mig (hade helt ärligt inte
mycket val om jag ville göra mig förstådd). Även denna vecka passade vi på att
gå på bio och den här gången såg vi Fast and Furious.
Mehdi har alltid pratat så mycket om vattenmelonerna de äter hemma, och han skojade inte, de är rätt stora.
Passade även på att träffa Hanna som jag simmade med på Wingate. Hon bor strax utanför Bryssel.
Jag och Rebecca (amerikanen
från skolan), och hennes man, åkte till Ath för att uppleva deras jättefestival.
Alltså en festival för jättar. Av någon anledning firas Goliath och hans frus
bröllop, sedan går hela jättesällskapet på parad genom stan, med massor av
musikanter och floats. Riktigt häftigt!!! Varje jätte ”bars” av en person, men
den var omringad av en stor klunga avbytare.
Efter en vecka
kom Mehdis familj hem igen och jag flyttade tillbaka dit (alla imponerades över
min utveckling i det franska språket). Den avslutande veckan i skolan hade vi
ett slutprov på som jag klarade galant. Kursen avslutades sedan med
klassbrunch. Jag har verkligen lärt mig otroligt mycket! Jag har fått se och
uppleva Mehdis liv och kultur; min franska har blivit väldigt mycket bättre;
jag har insett att Bryssel är otroligt backigt och att all löpträning blir
backträning; jag har passat på att turista; jag har lärt känna Mehdis bästa vän
och hans fru; men främst har jag lärt mig hur otroligt tröttsamt det är att bo
på ett ställe där man inte förstår språket och där inte alla förstår engelska.
Sista veckan var jag helt slut i huvudet av alla intryck och all mental
stimulans, men oj vad givande det har varit! Jag är så glad att jag har haft
möjligheten att spendera dessa tre veckor i Belgien.
